Kontrollmyndigheter spänner musklerna
Länsstyrelsen i Stockholm, Sametinget och Språkrådet har fått i uppdrag att följa upp om intentionerna i minoritetslagen och språklagen efterlevs. De nyanställer för att klara av sina åtaganden.
Länsstyrelsen i Stockholm har nyligen rekryterat fem anställda som ska arbeta med råd, stöd och uppföljning kring minoritetslagen. Länsstyrelsens ansvar är främst att följa minoritetslagen för finska och meänkieli.
Katarina Gursoy, utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholm, konstaterar att det är väldigt olika hur väl förberedda myndigheterna är. Många hör av sig och är osäkra på vilka skyldigheter de har.
– Det här är en rättighetslagstiftning. Man ska inte vänta tills behovet uppstår utan ha beredskap redan nu. Däremot är det inte så att man behöver tillhandahålla service tjugofyra timmar om dygnet.
Viktigt med rutiner
Hon betonar att det viktigaste är att ha rutiner och en plan för hur man ska bemöta minoriteter i olika praktiska situationer. Att alla anställda, från växeln till enskilda medarbetare, vet vad de ska göra om någon ringer, kommer på besök eller skriver på ett minoritetsspråk.
– Jag tycker också att man ska inventera språkkunskaperna inom myndigheten. Det gäller att se till att man har kunnig personal och också tänka på hur man rekryterar i framtiden.
Sametinget ansvarar för uppföljning av minoritetslagen och språkvård för samiskans del. Myndigheten kommer att anställa sju personer. Fem av dem ska etablera och arbeta på helt nya språkcentrum i Tärnaby och Östersund.
– Lulesamiska och sydsamiska håller på att dö ut, så de ska ta fram metoder för att återta vårt språk, men också bistå med goda råd om samiskan, säger Aina Negga, enhetschef på Sametinget.
Sametinget har också haft regeringens uppdrag att ta fram en webbplats om minoriteterna. www.minoritet.se är bland annat tänkt att fungera som ett stöd till myndigheter.
Vård av minoritetsspråk
Institutet för språk och folkminnen, där Språkrådet är en del, ansvarar för uppföljning av språklagen. Rådet har nyligen rekryterat en speciell utredare för ändamålet. Språkrådet ansvarar även för språkvården av finska, romani chib och jiddisch. Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå svarar för språkvården av meänkieli.
– För finskans del har Sverige kommit långt. Sverigefinska språknämnden har funnits i över 30 år och nu har Språkrådet tagit över. Men för meänkielis del har det inte funnits någon myndighet som vårdat och stärkt språket, säger Paula Ehrnebo, språkvårdare i finska på Språkrådet.
En nyhet i språklagen är att myndigheternas skyldighet att skriva enkelt, begripligt och vårdat har förstärkts och även gäller övriga språk som används i offentlig förvaltning. Enligt Paula Ehrnebo får det konsekvenser för myndigheternas upphandlingar av översättning och tolktjänst.
– Det betyder att kvalitet har blivit en viktigare aspekt, man kan inte bara titta på det billigaste.
