Ny lag förändrar inte rutinerna
Flera av de största myndigheterna i landet intar en avslappnad hållning till nya minoritetslagen. De tänker varken förändra rutiner eller nyanställa. Och på Försäkringskassans lokalkontor är okunskapen stor, visar en rundringning som ST Press har gjort.
– Nej, jag kände inte till lagändringen och att vi nämns särskilt. Vi har finsktalande handläggare, men nu måste vi sätta oss in i vad lagen innebär, säger Vivianne Gulin, chef på Försäkringskassan i Huddinge, en kommun där finsktalande fått utökade rättigheter i kontakter med myndigheter.
ST Press har gjort en rundringning till fem försäkringskassekontor. Samtliga ligger i kommuner där myndigheternas ansvar utökats i och med nya minoritetslagen.
Inte ett enda av de fem kontoren har förberett några förändringar av sina rutiner med anledning av lagen. Flera av cheferna kände inte ens till att deras kommun nämns.
– Jag kan ärligt säga att det är första gången jag hör talas om det. Men nu ska jag ta upp det, säger Ann-Helen Ivarsson, chef på Försäkringskassan i Uppsala, en av de kommuner där finsktalande fått stärkta rättigheter.
Chefen på lokalkontoret i Upplands Väsby reagerar på liknande sätt.
»Liten efterfrågan«
I Vilhelmina och Östersund har samisktalande fått utökade rättigheter. Kontorscheferna där uppger att de känner till lagändringen, men ser ingen anledning att förändra något.
– Det är liten efterfrågan, och vi löser det med tolk och översättare, säger Roger Johansson, chef på det kontor som Vilhelmina tillhör.
Inte heller centralt tycks myndigheterna anse att lagen eller dess intentioner ger anledning till förändrade rutiner.
Ylva Bernrup, verksamhetsansvarig för Kundbemötande på Försäkringskassans huvudkontor:
– Vi har sedan tidigare en skyldighet enligt förvaltningslagen att erbjuda tolk i den mån vi inte själva har språkkompetens.
Hon berättar att Försäkringskassan översätter en stor del av kassans informationsmaterial till minoritetsspråken.
Men enligt den nya minoritetslagen ska myndigheterna verka för att det finns tillgång på personal med kunskaper i finska, meänkieli och samiska. Ylva Bernrup bedömer dock att man i dagsläget inte har något behov av att nyanställa med anledning av det.
– Vi är en stor organisation och vi kommer att använda oss av personer som redan är anställda. I den mån vi saknar språkkompetens anlitar vi tolk och översättare.
Hon konstaterar att det som återstår att diskutera är de interaktiva tjänsterna på webben och per telefon.
Inte heller Skatteverket, som också omfattas av de högre kraven i minoritetslagen, ser något behov av att nyanställa till följd av den nya lagen.
– Vi löser det här inom ramen för vår ordinarie verksamhet. På de orter där det behövs finns anställda som kan språken, säger Eva Månsson, enhetschef på Skatteverkets huvudkontor.
Ser om det finns behov
Eva Månsson säger att man inte har diskuterat behovet av att översätta blanketter eller anpassa telefon- och webbservice.
– Men om vi märker att det finns ett behov, kommer vi att lösa det, säger hon.
Arbetsförmedlingen nämns inte specifikt i minoritetslagen. Men myndigheten finns över hela landet och har täta medborgarkontakter. Göran Ferm, strateg på Avdelningen för integration och etablering, tycker att man satsar på att möta kraven i nya minoritetslagen. Han syftar på att Arbetsförmedlingen just nu genomför en omorganisation och att den avdelning som kommer att ha ansvar för minoritetsfrågor kommer att ligga högt upp i organisationen, även om dess huvuduppgift kommer att vara nyanlända och integration.
– Men gränssnitten är inte riktigt klara. Det kan hända att informationsavdelningen får ta en större del, säger Göran Ferm.
På kundtjänsten hos Arbetsförmedlingen finns personal som behärskar finska, meänkieli och samiska.
– Vi håller på att se över all information för att se vad som är vettigt att översätta, säger Göran Ferm.
