Homosexuella i Litauen under press
I september stoppades Arnoldas Zdanevicius karriär som docent i sociologi i den litauiska staden Kaunas. Han är säker på orsaken: Han är bög.
Det är tre år sedan Arnoldas Zdanevicius kom ut som homosexuell i sin hemstad Kaunas sedan lokaltidningen gjort en stort uppslagen artikel. På förstasidan viftade han med regnbågsflaggan utanför sin arbetsplats Vytautas Magnus-universitetet. Artikeln berättade att han var bög, docent och inte kände sig det minsta diskriminerad.
– Jag var för naiv då. Jag tyckte att eftersom jag hade bra på fötterna akademiskt så hade jag ingenting att vara rädd för, säger han.
Arnoldas Zdanevicius hade fel. Visserligen hade han varit öppen med sin homosexualitet inför studenterna redan tio år tidigare som ung doktorand. Men ju tydligare desto värre, tyckte motståndarna.
– De är rädda för synlighet för den får toleransen att öka, säger han.
Snabb karriär
Två år efter att han försvarat sin doktorsavhandling på Vytautas Magnus blev han docent, bara 32 år gammal.
– Jag klättrade snabbt på karriärstegen, hade bara ett steg kvar till professor.
Hans forskningsområde har varit genus, queer-frågor och homofobi. Inte vad den allt mer katolskt inriktade universitetsledningen önskade sig mest av allt, men ett område med stora chanser till internationellt samarbete. Arnoldas Zdanevicius drog in forskningsanslag motsvarande sex miljoner kronor på ett par år.
– Och jag var internationell vetenskaplig koordinator för ett av projekten.
I sina kurser lät han studenter studera diskriminering i sin omgivning på grunder som sexuell läggning eller föräldraledighet.
– Kursen gick ut på att ta reda på hur det förhöll sig och sedan reagera.
Studenterna reagerade på den homofobi de såg inom universitetet.
– De bestämde sig för att starta en queer-organisation där de diskuterade frågan och att göra ett nyhetsbrev som de ville publicera tillsammans med universitetets officiella.
Det tog hus i helvete. Redan tidigare hade Arnoldas Zdanevicius känt ett visst motstånd.
– Vi fick en ny rektor och alla stödde honom för vi trodde han skulle vara så mycket bättre än den gamla. Men det var då de stora problemen började för mig.
Studenternas queer-organisation förbjöds, trots att universitetets statuter uppmuntrar studenter och personal att starta olika intresseorganisationer. Nyhetsbrevet fick inte publiceras. Och Arnoldas Zdanevicius stoppades från undervisning och fick bara ha kvar forskningsdelen av sin tjänst. I september var det slut på det också.
– De förlängde inte mitt förordnande, trots att det inte fanns några andra sökande.
Under tiden hade han själv känt sig tvingad att begära entledigande som docent.
Fick inte stöd av facket
Han har försökt få stöd av det fack där han också suttit i styrelsen.
På ett fik några hundra meter från universitet träffar vi Dalija Snieskiene som var fackordförande då och den enda som moraliskt stödde Arnoldas Zdanevicius.
– Men det var svårt att enas om hur vi skulle jobba med ditt fall. Dels är det alltid svårt med bevisningen vid diskriminering. Och dels…
Du menar att inte alla i styrelsen såg lika allvarligt på diskriminering på grund av sexuell läggning?
– Så kan man absolut säga, säger Dalija Snieskiene.
Litauen har på papperet liknande lagar mot diskriminering som andra EU-länder. Men nu måste Arnoldas Zdanevicius själv driva sitt fall och bekosta en egen advokat. Han har stämt sin gamla arbetsgivare i den del som handlar om arbetsrätt. Och han har polisanmält universitetets rektor för olaga diskriminering. Domstol och åklagare har så sakta börjat arbeta.
Ledningen vidgår inte några fel. I ett mejl till ST Press ger vice rektor Aukse Balcytiene en rad formella förklaringar till besluten. Det tyngsta är att Arnoldas Zdanevicius inte publicerat sin forskning tillräckligt ofta i litauiska tidskrifter. Att det handlar om diskriminering förnekas bestämt.
Besviken på kollegerna
När vi går upp till universitetet för att få en bild på Arnoldas Zdanevicius i hans gamla miljö blir han rent fysiskt illamående.
– Jag vill verkligen inte möta några av mina gamla kolleger. Jag är så besviken på dem. Jag har velat få stöd eller i alla fall reaktioner men har bara mött tystnad, säger han.
På en vägg finns en övermålad graffiti.
– Det var två flintskalliga män som kysste varandra. Kommunen beordrade att den skulle förstöras, den kunde förleda ungdomen enligt borgmästaren.
Intill finns graffiti utan gay-tema. Den fick vara kvar. Den nya lag om skydd av ungdomar som Litauens parlament röstade igenom i somras handlar just om att ungdomen inte ska förledas. Arnoldas Zdanevicius skakar bara på huvudet när den kommer på tal. Från mars nästa år kan det vara olagligt att driva opinionsarbete i HBT-frågor, att vifta med regnbågsflaggor och publicera ett nyhetsbrev om minderåriga kan ta del av det.
– Det är så dumt så det är inte klokt. Men jag struntar fullständigt i det och säger vad jag vill i alla fall, säger han.
Homofobi i Baltikum
Medan 71 procent av svenskarna anser att samkönade äktenskap bör tillåtas, är motsvarande siffror 21, 17 respektive 12 procent i Estland, Litauen och Lettland.
Många balter tror att homosexuella inte blir diskriminerade. Den uppfattningen har man inte i Sverige. Men det har 11 procent av de tillfrågade i Lettland, 10 procent i Estland och 6 procent i Litauen.
2 procent av svenskarna tycker att det vore obehagligt att ha en homosexuell granne. Motsvarande siffror i Litauen, Lettland och Estland är 29, 25 respektive 18 procent.
Källa: Eurobarometer 2006 och 2008.
