Historiskt möte i Stockholm — Kvinnor kräver plats i fredssamtalen

FÖRDJUPNING: COLOMBIA2003-12-17

– Vi har viktiga synpunkter att tillföra fredsprocessen i Colombia, säger Patricia Buriticá, ordförande för kvinnokommittén inom den colombianska landsorganisationen CUT.
– Vi är i högsta grad påverkade av kriget. Vi blir änkor och flyktingar, vi blir hotade, våldtagna och dödade.

Av:  Ingemar Karlsson

De colombianska kvinnorna som kom till Stockholm representerade en mångfald av organisationer, från lokala nätverk till landsomfattande kvinnoorganisationer. Från Guatemala och El Salvador deltog ett par kvinnor med erfarenheter från fredsarbetet i sina länder.

Under den veckolånga vistelsen i Sverige i mitten på september hann delegaterna besöka olika institutioner, arbetsplatser och myndigheter, bland annat i Norrbotten. Arrangemangen skedde på initiativ av ST, Sida och Kollegiet för utvecklingsstudier vid Uppsala universitet.

– I Colombia hade det inte varit möjligt att hålla en konferens av den här omfattningen. Det beror på att vi bjöd in representanter för de två stridande gerillagrupperna, FARC-EP och ELN, berättar Patricia Buriticá, som ledde kvinnodelegationen.

Patricia Buriticá har tidigare varit i Sverige, inbjuden av ST som sedan länge har stött fackliga organisationer och mänskliga rättigheter i Colombia. Att Sverige har ett gott rykte i Latinamerika som förkämpe för mänskliga rättigheter spelade också in i valet av mötesplats.
Nu dök bara en representant för gerillaorganisationerna upp på Stockholmskonferensen. Men arbetet med att övertyga gerillagrupperna om att släppa in kvinnorna för att utforma freden fortsätter i Colombia.

– I dag finns inte en enda kvinna med i förhandlingarna. Det är viktigt att vi tar fram ett konkret namn på vem som ska sitta med , påpekar Patricia Buriticá.

I slutdeklarationen från konferensen uppmanar konferensdeltagarna alla parter i konflikten i Colombia att lägga ned vapnen och återuppta fredssamtalen. De vädjar om internationell solidaritet i sitt arbete för fred och rättvisa i Colombia.

På konferensen påbörjades arbetet kring de viktigaste kraven i kampen för fred och social rättvisa. Situationen för internflyktingarna har hög prioritet. Se artikel här intill.

– Två och en halv miljon människor har tvingats fly från sina hem på grund av den väpnade konflikten. De flesta på landsbygden. 70 procent utgörs av kvinnor och barn.
Folkomflyttningarna för med sig konflikter och enorma sociala problem, säger Patricia Buriticá.

På landsbygden är jordhungern en grund för missnöje. 1,5 miljoner bönder äger inte jorden de brukar.

– Det behövs en jordreform. Men den stoppas av storgodsägarna, som har stort politiskt inflytande, berättar Gilma Benitez, som representerar en bondeorganisation som arbetar med återuppbyggnaden av landsbygden.

Konflikten mellan gerillan och armén som en gång startade i Colombias bergsområden har nu spridit sig till kusten. Människor flyr från sina hem. På båda sidor om Panamá-näset utgörs befolkningen till stor del av svarta eller mulatter.

Maria Lastenia España tillhör en afro-colombiansk kvinnoorganisation från Cartagena:

– Vi är över tre miljoner svarta i Colombia. I våra samhällen tillämpas kollektivt ägande, men fram till 1994 erkände staten överhuvudtaget inte våra rättigheter.

– Nu kämpar vi för äganderätten till de områden där vi alltid bott och brukat jorden. Ingen kontrollerar området kring kanalen.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA