”Vi måste organisera oss”

FÖRDJUPNING: COLOMBIA2003-12-17

I Colombia har kvinnor inte bara anledning att organisera sig som kvinnor, utan också som bönder och etniska minoriteter.

Det gör till exempel Leonora Castaño, som är företrädare för en nationell organisation för svarta och indianska kvinnliga lantbrukare.

– Det är mycket svårare för etniska grupper, särskilt kvinnor, att få rätt att äga jord, säger hon.

Även på arbetsmarknaden i övrigt finns detta dubbla förtryck.
– Vi får sällan arbete utanför hushållssektorn. Och utbildningsnivån är låg. I vissa områden i glesbygden är analfabetismen 50 procent, säger hon.

Att situationen är allra svårast för afro-colombianerna är hon och kollegan Maria Alicia Murillo överens om. Trots att de svarta är en större minoritet (3 procent av befolkningen) än indianerna (en procent) har de indianska grupperna kommit längre i att organisera sig för sina intressen. De svarta afro-colombianerna drabbas också av en oförblommerad rasism.
– Det gäller tillträdet till statliga tjänster, nöjeslivet, överallt, säger Maria Alicia Murillo. Svarta ungdomar släpps inte in på universiteten på grund av motvilja från andra studenter.

De fackliga organisationerna, till exempel centralorganisationen CUT, gör alltför lite i kvinnofrågorna, anser Leonora Castaño.
– CUT styrs av män för män. Det finns en enda kvinna i ledningen – och hon ansvarar för kvinnofrågorna.

Ett stort problem som tonas ned i många sammanhang är våldet mot kvinnor i familjens hägn.
– Det benämns som en ”kulturfråga”, säger Leonora Castaño. En kongressledamot arbetade i ett projekt som skulle tydliggöra våld i hemmet, men det motarbetades och i stället minskade straffpåföljden för den typen av brott.

– Misshandel i familjen är förbjuden, men i praktiken är det mycket vanligt att misshandla sin hustru, dotter, syster, mor eller kvinnliga arbetskamrater, tillägger Maria Alicia Murillo.
Enligt FNs kommission för mänskliga rättigheter utsätts mellan 60 och 70 procent av Colombias kvinnor för våld – fysiskt, psykiskt, sexuellt eller politiskt våld.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA