Full fart i jakten på försäkringsfuskare
Försäkringskassan har fått upp farten i sin storsatsning på kontroller mot fusk och bedrägerier. De 300 nyanställda ska vara skrivbordsdetektiver, göra oanmälda hembesök och samarbeta med polis och privata försäkringsbolag.
Bilen är försäkringskassegrön, konstaterar Henrietta Hedman Hurtig när hon och kollegan Ulf Söderström sätter sig i framsätet för dagens första hembesök, i Skogås söder om Stockholm. Men inget annat än bilens färg antyder att två handläggare från Försäkringskassan i Haninge är ute för att söka upp personer som misstänks för försäkringsbedrägeri.
Anonymiteten och överraskningsmomentet hjälpte dock inte denna gång – personen var inte hemma. Och resultatet blir detsamma på nästa adress, i Brandbergen.
Efter ytterligare två misslyckade expeditioner några dagar senare börjar Henrietta och hennes kollegor diskutera om man ska pröva med kvällsbesök i stället. Obekväm arbetstid blir det förstås, och även mer integritetskränkande för den det gäller, som kanske har barn och vänner hemma då. Men mer effektivt.
Det normalt sett mest effektiva är ändå att vara detektiv vid skrivbordet, anser handläggaren Mikael Bruzell på Försäkringskassan i Stockholm. Han har arbetat länge med kontroller, och trivs bra med det.
–Det är spännande! Ingen dag är den andra lik. Det ställer andra krav än att betala ut pengar.
Fuskhandläggarna går i huvudsak på tips. De kommer antingen från handläggaren för det misstänkta ärendet eller från allmänheten. De enskilda personer som ringer och tipsar uppger sällan sitt namn. De kan till exempel berätta att en granne med sjukersättning (förtidspension) verkar arbeta eller vara strängt sysselsatt på andra sätt.
–Många som ringer är frustrerade, säger Henrietta Hedman Hurtig. De kanske själva har nekats någon ersättning från socialförsäkringen.
Lätt kolla tillfällig föräldrapenning
Tipskollen ser olika ut beroende på bidragets art. Tillfällig föräldrapenning, vård av sjukt barn, hör till det lättaste. Man ringer arbetsgivaren och frågar om personen arbetat de dagar de fått ersättning för.
Eftersom det också är lätt att dra slutsatser av kontrollen – att arbeta och samtidigt få ersättning för vård av barn är alltid fel – har tillfällig föräldrapenning granskats i högre utsträckning än andra bidrag. Kassan har gjort riktade kontroller, där man slumpvis plockar ut ett antal ärenden för bidraget.
Enligt dessa kontroller fuskas det medvetet med tillfällig föräldrapenning, i 6,5 procent av alla ärenden för omkring 150–200 miljoner kronor om året.
–Det verkar vara mer fel i det ärendeslaget än i andra bidragsformer, bedömer Mikael Bruzell. Barnet kanske är sjukt på måndag morgon, och man ringer och anmäler det. Sedan går man till jobbet på torsdagen, men skriver på blanketten att man var hemma hela veckan.
I ett fall av misstänkt fusk med tillfällig föräldrapenning gick Mikael Bruzell tillbaka till år 2000, och hittade ytterligare 23 tillfällen då personen både arbetat och fått bidrag.
Till det svåraste att kontrollera hör sjukskrivna eller förtidspensionerade som jobbar svart. Om man har information om var personen sägs arbeta kan man åka dit, men det är ju inte säkert att arbetsgivaren medger att han har svart arbetskraft.
För bostadsbidrag är ingången ofta att kassan får kontrolluppgifter för deklarationen i retur för att adressen inte stämmer, berättar Mikael Bruzell. Det kan vara en man som bor ihop med en kvinna på annan adress, trots att hon har bostadsbidrag som ensamstående.
För att få reda på var en person verkligen bor kan handläggaren bland annat ta kontakt med Postens brevbärare.
Man kan också ha flyttat från det boende som bidraget gällde utan att tala om det.
–När jag tittade på ett enskilt ärende förra året hittade jag ett ungkarlshem med fler folkbokförda än det fanns platser, redogör Mikael Bruzell. Jag träffade föreståndaren och tittade på listan över boende, och det var flera som fick bostadsbidrag eller bostadstillägg fast de flyttat därifrån.
Upptäckten resulterade i att Mikael Bruzell deltog i ett möte för hotellhemsföreståndare och kom överens om att samarbeta kring information.
–Jag ser det som en förebyggande åtgärd, för nu behöver inga återkrav uppstå. Vi upptäcker också boende som har rätt till bidrag men inte har ansökt om det, och då skickar vi en blankett.
Försäkringskassan planerar också ett samarbete med privata försäkringsbolag som betalar ut avtalsenliga ersättningar bland annat vid långvarig sjukskrivning. Även bolagen har intresse av att hindra felaktiga bidrag, och de har till skillnad från Försäkringskassan möjlighet att bedriva spaning på försäkringstagarna. Kassan får exempelvis inte spana vid arbetsplatser eller fotografera människor.
Försäkringsbolag skickade videobevis
Therese Carlberg, som är projektledare för Stockholmskassans stora satsning på kontroller, ser mycket positivt på de nya möjligheter som öppnar sig.
–Vi har redan kunnat använda oss av en videofilm som ett försäkringsbolag skickat och som visar en person som arbetat trots sjukpenning. Den kan vara ett bra bevis och ingå i polisanmälan. För oss är det näst intill omöjligt att kontrollera om personen faktiskt arbetar, så det är fantastiskt bra om vi kan samarbeta med försäkringsbolagen.
Eventuella motprestationer från Försäkringskassans sida begränsas av myndighetens sekretessregler, men det pågår diskussioner om hur samverkan kan fungera åt andra hållet också.
Andra samarbetspartner är polis och åklagare. Generaldirektörerna för de tre myndigheterna gjorde nyligen ett gemensamt uttalande om hur man tänker fördjupa sin samverkan, bland annat genom en gemensam utbildning. Polisanmälan om misstänkta brott görs direkt till åklagare, som är förundersökningsledare i mål om försäkringsbedrägerier.
Mycket liten andel misstänks
Om det faller ut som tänkt kommer processen att snabbas upp och fler fall gå till domstol.
–I dag kan det ta ett år innan den försäkrade kallas till polisförhör, säger Mikael Bruzell.
Henrietta Hedman Hurtig, som tidigare arbetat i polisväsendet, framhåller att dialogen med polisen är viktig för att hon ska veta hur långt hon själv ska bedriva utredningen.
Parallellt med polisanmälan kräver Försäkringskassan tillbaka de pengar som inte borde ha givits ut. Polisanmälan står kvar även när bidraget är återbetalt. Det är något som många människor har svårt att förstå, säger Mikael Bruzell.
–De blir chockade när de kallas till polisförhör trots att de betalat tillbaka.
Han betonar flera gånger att det är en mycket liten andel av de försäkrade som misstänks för brott. Det blir farligt om man börjar misstänka alla, understryker han.
–Försäkringar bygger på förtroende, man kan inte kolla allt.n
Kontrollen i korthet
* Knappt 100 dömda
Det första kvartalet i år utredde Försäkringskassan drygt 2900 misstänkta brott. De flesta rörde bostadsbidrag, sjuk- och aktivitetsersättning och sjukpenning.
Tre av fyra utredningar resulterade i att misstankarna försvann. I 415 ärenden gjorde kassan polisanmälan.
Var tredje utredning ledde dessutom till återkrav och att ersättningen drogs in eller ned.
Var femte polisanmälan som polis eller åklagare återrapporterat ledde till åtal, och i nästan alla fall fullföljdes i fällande dom eller strafföreläggande. Påföljden blev normalt villkorlig dom och böter.
* Utökad kontroll
Genom ett riksdagsbeslut har Försäkringskassan fått extra medel i år och nästa år för en kraftig utökning av kontrollverksamheten. I hela landet har 300 personer anställts, varav drygt 50 i Stockholms län. Totalt arbetar nu 70 personer i länet med kontroller.
Även Skatteverket och Ams har fått resurser till 420 respektive 300 nyanställningar. För Skatteverkets del gäller det bland annat kontroll av byggbranschen.
* Slarv kan bli brottsligt
Den som av slarv lämnat felaktiga uppgifter till bland annat Försäkringskassan och orättmätigt fått ut bidrag ska kunna dömas för brottet »vårdslöst bidragsbrott«, föreslår regeringens utredare Nils Recke. Det gäller om man lämnat uppgifter som man borde ha förstått var oriktiga.
Straffet föreslås bli böter eller ett års fängelse. Vid grovt
bidragsbrott ska straffet kunna bli upp till sex års fängelse.
