Forskare varnar för individfokusering

FÖRDJUPNING: HÖGSKOLAN2010-12-14

En majoritet upplever stress på jobbet. Ändå ses stress som ett problem för den enskilde, som ska lösas med rehabilitering.

Stress har alltmer kommit att betraktats som ett individuellt problem. Det säger Gabriel Oxenstierna, forskare på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Han tar den blomstrande industrin kring KBT, kognitiv beteendeterapi, som exempel. KBT hjälper många, men är en form av terapi där individen ska förändra sitt sätt att se och tänka på situationer när de känner sig stressade. Men då förändras inte det som skapat stressen.

– Individsamhället sitter så djupt. Vi skuldbelägger individerna, och de får själva ansvaret för att ta sig ur sina problem och ändra sitt sätt att tänka, säger Gabriel Oxenstierna.

Han anser att intresset för den psykosociala arbetsmiljön har fått stå tillbaka för en mer livsstilsorienterad företagshälsovård. Där ligger fokus på motion, att sluta röka eller gå ned i vikt. Det är bra hälsoåtgärder och det är vetenskapligt belagt att fysisk träning mildrar stress. Men motion hjälper inte mot en diktatorisk chef, för hög arbetsbelastning eller att inte känna sig sedd på jobbet.

Att Arbetslivsinstitutet lades ned, att det skärs ned på forskningen och att facken försvagas är exempel på att arbetsmiljöarbetet prioriteras allt lägre, menar Gabriel Oxenstierna.

Han anser också att stressforskningen i högre grad måste anpassa sig till dagens arbetsliv. Många teorier inom stressforskning är baserade på industrisamhället och den psykosociala arbetsmiljön är inte i fokus. Tyngdpunkten i dagens forskning förskjuts dessutom alltmer mot hur kroppen reagerar på stress. Gabriel Oxenstierna anser att man bör identifiera vad som skapar stressen och därefter ändra de bakomliggande strukturerna.

– Risken är att forskarna framöver blir alltmer ointresserade av vad som framkallar stress och alltmer intresserade av hur man behandlar individuella problem. Rehabilitering snarare än förebyggande arbete.

Satsa friskt

Arbetsmiljöprojektet Satsa Friskt startades av de statliga arbetstagar- och arbetsgivarparterna 2003 för att förbättra arbetsmiljön och sänka sjukfrånvaron. Myndigheter kunde söka ekonomiskt bidrag och experthjälp.

Umeå universitet fick stöd för sitt arbetsmiljöprojekt mellan 2006 och 2009. De satsade på fyra projektområden; sjukskrivning och ohälsa, medarbetarundersökningar, friskvård och kultur, samt att utveckla ledningsfunktionerna. Det övergripande målet var att halvera långtidssjukskrivningar och att satsa på ett förebyggande arbetsmiljöarbete.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA