Det har varit »ett väldigt hysch-hysch«
Ändrade anställningsvillkor, ökade vinstkrav och betydligt mindre öppenhet. Det har bolagiseringen lett till, anser några fackliga företrädare. På Posten har arbetsgivaren alltmer börjat ifrågasätta fackligt jobb på betald arbetstid.
Utöver nya avtal blev det ingen dramatisk förändring när arbetsgivaren bytte organisationstillhörighet, menar facken vid några statliga bolag – Posten, Teracom och SJ AB. Förändringar har skett efter hand, åtminstone inom Posten.
Kjell Strömbäck, STs avdelningsordförande på Posten, har haft en del »heta diskussioner« med ledningen om vad han får informera sina medlemmar om.
– Jag har full respekt för tystnadsplikt om det gäller relationer med börsföretag och liknande, men annan information bör jag ha full frihet att diskutera med ST-medlemmarna.
Han tycker att det finns en onödig ängslan numera på alla nivåer inom Posten. Och i samband med omorganisationer och neddragningar är det »ett väldigt hysch-hysch«. Det är synd, tycker han, för öppenhet gynnar företaget.
– När Postens huvudkontor omorganiserades för något år sedan var vi i facket insatta och hade kanske större inflytande över processen än någonsin. Men vi måste vara tysta utåt. Det var jobbigt och frustrerande att ha vetskapen och inte få prata med medlemmarna.
Priset på facket uträknat
Möjligheten att informera utåt är också begränsad eftersom bolagsanställda inte omfattas av meddelarfrihet, rätt att lämna upplysningar om bolaget till medier. Enligt Kjell Strömbäck är det »ingen större grej«, men det medför mindre möjlighet att skapa opinion externt eller internt i frågor som rör bolaget.
En förändrad inställning till fackligt arbete har han märkt från 1999 och än mer sedan Posten delades upp i moder- och dotterbolag. Delvis beror det på att Posten jagar kostnader, anser Kjell Strömbäck, som jobbar fackligt på heltid. Ett pris är uträknat på fackligt arbete och fackliga möten och det priset vill arbetsgivaren få ner.
– Nu har arbetsgivaren börjat nagelfara och ifrågasätta vad som är fackligt uppdrag och förtroendemannatid. Ofta får vi höra »ska Posten betala det?« och att det är »väl hög nivå« på vårt fackliga arbete och inflytande.
Pressen blir därför stor på dem som vill kombinera fackligt jobb med ordinarie arbete. Överlag, säger Kjell Strömbäck, har pressen från ledningen ökat på de anställda. Därför är det också svårare att värva nya förtroendevalda.
Vinstdelning uppskattas
Enligt honom har också många svårt att acceptera att verksamhet kan outsourcas och avvecklas. Särskilt de som arbetat länge inom Posten och som mister jobbet. Uppskattad är dock möjligheten till vinstdelning. För Posten har det inneburit två lediga dagar per heltidsanställd under de två senaste åren.
– När Teracom, en del av Televerket Radio, bildades var syftet att vi skulle leverera en tjänst – radio och tv. I dag känns det mer som om syftet är att generera pengar, säger STs ordförande John-Olof Blomkvist. Bolaget har också en friare ställning till ägaren än myndigheten. Avkastningskrav finns, men ramarna, inom vilka Teracom ska verka, är ganska vida.
I likhet med Kjell Strömbäck är John-Olof Blomkvist facklig representant i bolagsstyrelsen och tycker, även han, att fackets möjlighet att påverka är ganska oförändrad.
– Inflytandet är hyggligt men vi skulle önska mer.
För- och nackdelar
Thomas Winäs, STs ordförande vid SJ AB, kan se både för- och nackdelar med bolagiseringen. Till nackdelarna hör nya avtal med ändrade anställningsvillkor och mer sekretessbelagd information, till fördelarna räknar han de två senaste årens vinstutdelning till de anställda.
– Insynen var större hos affärsverket SJ, men många av besluten som rörde det gamla SJ fattades ändå inte där, utan på näringsdepartementet. Och där hade vi ingen insyn. Inflytandet i dag begränsas av aktiebolagslagen, konstaterar Thomas Winäs.
På bolagsstämman finns ägaren, i detta fall staten, representerad och där fattas också beslut om det som rör bolagens verksamhet.
– Vi har väldigt lustiga bolagsstämmor, avslöjar Kjell Strömbäck. De består av en representant för den enda ägaren. I princip skulle han både kunna ställa frågor och besvara dem. På senare år har bolagsstämmorna öppnats för allmänheten och då har det blivit lite livligare tillställningar.
