Arbetsgivare ser utköp som en sista åtgärd
Myndigheter hanterar utköp av medarbetare mycket olika. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen köper ut långt fler anställda än Skatteverket. Flera ST-företrädare är kritiska mot arbetsgivarnas agerande.
På Arbetsförmedlingen fick en hög chef som lämnade sin tjänst en engångssumma på 24 månadslöner, drygt 2,3 miljoner kronor före skatt. En annan blev arbetsbefriad och fick 14 månadslöner, 841 000 kronor före skatt.
Men de flesta anställda vid statliga myndigheter som kommer överens med sin arbetsgivare om att sluta sin anställning i ett så kallat utköp får upp till tolv månadslöner.
Publikt begärde i slutet av november förra året att få uppgifter från sex myndigheter om de utköp av enskilda anställda som gjorts sedan 2013.
Enligt Arbetsförmedlingen köpte myndigheten ut knappt femtio medarbetare under perioden. Det är åtta gånger fler än Skatteverket, en nästan lika stor myndighet. Men Thomas Wolf, tillförordnad personaldirektör på Arbetsförmedlingen, tycker inte att siffrorna är anmärkningsvärt höga.
– Dessa situationer är dock ett misslyckande för oss som arbetsgivare och även för arbetstagarna. Vår ambition är att utköpen ska minska.
Överenskommelserna kan se olika ut, både inom och mellan myndigheterna. På Arbetsförmedlingen är det vanligast att man kommer överens om ett antal månaders uppsägningstid och att medarbetaren blir arbetsbefriad med lön. Ersättningarna rör sig från 43 600 kronor och uppåt. Ett tiotal har fått över 400 000 kronor.
– Det man måste ha med sig som statlig arbetsgivare är att det är skattemedel vi hanterar. Trots det kan det vara klokt att investera i att faktiskt göra ett avslut. Vi kan ha försökt med stödinsatser och med omplacering, men när man har tömt ut de möjligheterna kan utköp vara enda lösningen som finns kvar, säger Thomas Wolf.
Han anser att stress, sjuktal och pågående förändringsarbete kan påverka utköpens omfattning, och att det ofta handlar om att den anställde av olika skäl har tappat engagemanget för arbetet.
– Det kan handla om en medarbetare som inte fungerar fullt ut i sitt arbete eller inte är tillräckligt rustad i sin roll.
Arbetsförmedlingen ska nu inrätta en enhet som ska arbeta med stödåtgärder.
– Jag tror inte att det kommer att leda till att vi har noll utköp nästa år, men det viktigaste är att vi har gjort vad vi kan, säger Thomas Wolf.
Försäkringskassan har ungefär lika många anställda som Arbetsförmedlingen. Enligt myndigheten köptes 146 medarbetare ut under 2013 och 2014, vilket är tre gånger fler än hos Arbetsförmedlingen.
Marie Hallander Larsson är HR-direktör på Försäkringskassan. Hon förklarar utköpen med att myndigheten genomfört ett förändringsarbete som bland annat inneburit att chefstjänsterna blivit färre.
– Dessa chefer har i vissa fall haft svårt att finna en ny plats i verksamheten, och känt att de hellre vill ha hjälp ut ur organisationen. Det finns också andra anställda som vi hjälpt på samma vis.
Men även hon menar att utköp är en sista utväg. Försäkringskassan har ett partsammansatt stödcentrum som arbetar med medarbetare som arbetsgivaren av olika skäl anser inte matchar uppdraget.
– Vi har ett ansvar för att se till att medarbetaren har möjligheter att klara av sitt jobb. Men det måste finnas en ömsesidig vilja från båda håll, säger hon.
Hennes erfarenhet är att medarbetare som mår väldigt dåligt under processen mår bättre efteråt och kan säga »tack, det här var vad jag behövde«.
Den situationen känner Marie Högström, personalchef på Stockholms universitet, igen. Hon uppger att universitetet köpte ut åtta medarbetare – som fick mellan 583 000 och 2 145 000 kronor – under 2013 och 2014.
– Det är aldrig bra. Men det kan faktiskt vara så att en medarbetare som ingår en överenskommelse möter framtiden ljusare, även om han eller hon kanske inte ser det så för stunden.
Enligt Skatteverket köptes sex anställda på myndigheten ut under 2013 och 2014. Uppgörelserna innebär oftast att den anställde får en klumpsumma och slutar. Den högsta summan var 622 810 kronor.
– Det är en lösning som kommer i sista hand, efter att man prövat flera andra alternativ, säger Skatteverkets personaldirektör Lotta Halling.
Även hon tycker att det kan finnas goda argument för utköp:
– Det är en fördel att båda parter får en chans att gå vidare. Även en berörd arbetsgrupp kan få en bättre situation. Samtidigt är det ett misslyckande, och vi har långtgående skyldigheter som arbetsgivare.
Lotta Halling tycker att det kan vara försvarbart att använda myndighetens anslag till detta slags uppgörelser.
– Jag ser det snarare som oansvarsfullt att inte ta till det när alla andra möjligheter är uttömda.
Den tidigare Rikspolisstyrelsen – sedan årsskiftet en del av den nya Polismyndigheten – är den enda myndigheten i Publikts granskning som aktivt tar avstånd från tanken att köpa ut medarbetare.
– Under mina fyra år har inga utköp gjorts. Jag har inte heller hört talas om något fall ute på länspolismyndigheterna. Däremot har jag fått frågor från enskilda om att bli utköpta, vilket inte är aktuellt, säger personaldirektör Elisabeth Bjar.
Även inom domstolarna är man restriktiv med utköp. HR-avdelningen på Domstolsverket känner inte till några fall alls under 2013 och 2014.
Ordförandena för myndigheternas ST-avdelningar delar arbetsgivarnas bild av att utköp är ovanligt. Men de vittnar också om personliga tragedier och anställda som har svårt att förstå vad de har gjort för fel.
– Det är väldigt olika. I en del fall är utköp bra, i andra fall har man betett sig mycket dåligt som arbetsgivare, säger Siv Norlin, ordförande för ST inom Försäkringskassan.
Trots att en del processer kan vara långdragna tycker hon att det ibland går för snabbt.
– Jag vet exempel där arbetsgivaren anser att personen är besvärlig och där man tar upp utköp väldigt tidigt. Då riskerar det att bli en genväg innan man har tömt ut alla andra möjligheter.
Helena Perlerot, ordförande för ST inom Arbetsförmedlingen, blir förbannad när hon ser en del av de ersättningar som arbetsförmedlingen betalar ut.
– Det känns naturligtvis inte rätt i magen när man ser att det blir så stora summor.
Men även hon tycker att utköp kan vara bra i vissa fall. Som exempel nämner hon när en anställds arbetsuppgifter har försvunnit vid en omorganisation och det inte går att hitta nya. Eller i vissa rehabiliteringsärenden.
– Inte vilka som helst, utan långa och svåra ärenden där man inte kan komma tillbaka i det yrke som kan erbjudas.
Flera av avdelningsordförandena säger att det har blivit uppenbart att de fackliga organisationerna inte alltid får information när medarbetare köps ut.
– Jag börjar undra vad det är som gör att det är fler utköp på Arbetsförmedlingen än på Skatteverket. Vi kommer att följa upp det här nu, säger Helena Perlerot.
Försäkringskassan köpte ut 146 anställda
- Försäkringskassan: 146 utköp, 13 300 anställda.
- Arbetsförmedlingen: 48 utköp, 12 500 anställda.
- Stockholms universitet: 8 utköp, 5 000 anställda.
- Skatteverket: 6 utköp, 10 370 anställda
- Polisen: 0 utköp, 28 730 anställda.
- Domstolsverket och domstolarna: 0 utköp, 6 800 anställda.
Uppgifterna om antalet utköp har lämnats av respektive myndighet och avser de överenskommelser som träffats från januari 2013 till och med november 2014. Domstolsverket och Rikspolisstyrelsen har svarat för domstolarna respektive Polisen.
Så kan myndigheters utköp se ut
- »Kompetensbrist«
- »Förtroendekris«
- »Nära pension«
- »Långa sjukskrivningar«
