Staten ligger långt fram
Staten är bättre än övriga arbetsgivarsektorer när det gäller flexibla arbetstider, kompetensutveckling och personalens möjligheter att påverka sitt arbete. Det är närmare fyra av fem som har relativt fria arbetstider, fyra av fem har fått utbildning på betald arbetstid under föregående år och tre fjärdedelar upplever att de har inflytande över sitt arbete, vilket är klart högre än inom andra arbetsmarknadssektorer. Detta framkommer i en bearbetning av 1999 års arbetsmiljöundersökning.
Arbetsmiljön inom den offentliga sektorn har kritiserats ett otal gånger i den allmänna debatten. Senast i raden är Mona Sahlin som i en intervju i sista Statstjänstemannen, nr 1/2001, kritiserar arbetsmiljön inom den statliga sektorn.
I den offentliga statistiken klumpas vanligtvis hela den offentliga sektorn samman, dvs kommunerna, landstingen och staten redovisas under en och samma post. Verksamheterna inom dessa tre arbetsmarknadssektorer är vitt skilda, varför det inte går att säga att det som gäller för den offentliga sektorn som helhet också gäller för var och en av de tre delsektorerna.
En undersökning som ofta refereras är Statstjänstemannaförbundets undersökning av medlemmarnas psykosociala arbetsmiljö som genomfördes under hösten 1999.
ST-medlemmarna utgör ungefär en fjärdedel av de statligt anställda. Medlemskåren är kvinnodominerad och återfinns inom vissa typer av yrkeskategorier har dock en sammansättning som, varför den inte är är representativ för hela den statliga sektorn.
Det går därför inte att utifrån denna undersökning uttala sig om arbetsmiljön inom staten som helhet. Det går inte heller att generalisera utifrån situationen på några få statliga myndigheter.
Hur illa är det? Det finns naturligtvis alltid utrymme för förbättringar, men att sjukfrånvaron och arbetsmiljön inom den statliga sektorn skulle vara så illa däran som debatten gör gällande stämmer inte med tillgänglig statistik från Statistiska centralbyrån.
När sjukfrånvaron för de statsanställda jämförs med sjukfrånvaron bland anställda inom andra arbetsgivarsektorer framkommer att frånvaron är lägst inom den statliga sektorn både för kvinnor och män under hela 1990-talet.
Enligt Statstjänstemannen nummer 1 år 2001 säger Mona Sahlin att staten borde vara en föregångare när det gäller moderna arbetstider, kompetensutveckling och de anställdas inflytande över det egna arbetet. En bearbetning av 1999 års arbetsmiljöundersökning visar att staten redan i dagsläget står sig väl i jämförelse med andra arbetsgivarsektorer på dessa områden.
Det är närmare 80 procent av de statsanställda som har flextid eller på annat sätt fria arbetstider, vilket är klart högre än inom andra sektorer. Även inom distansarbete ligger staten väl framme, en av tio uppger att de arbetar hemma minst en dag per vecka. Den statliga personalen är också i högre utsträckning nöjd med sina arbetstider i jämförelse med anställda inom andra arbetsmarknadssektorer.
Även när det gäller kompetensutveckling är det högst andel statsanställda som har fått någon form av utbildning under föregående år. Den statliga sektorn ligger också i topp när man utgår ifrån om hänsyn tas tillantalet dagar med utbildning. Ungefär hälften av personalen har fått utbildning under minst fem arbetsdagar.
Det är ungefär en tre fjärdedelar av de statligt anställda som upplever att de har för lite inflytande över sitt arbete, vilket är lägre högre än inom andra sektorer. De statsanställda är i högre grad med och beslutar om uppläggningen av det egna arbetet; de påverkar i högre omfattning när olika arbetsuppgifter ska utföras och de kan även i större utsträckning styra förläggningen av pauser.
I artikeln i Statstjänstemannen påstås att tystnaden är vida utbredd i staten, vilket är baserat på ST-undersökningen. Det är dock inte så att öppenheten inom staten är sämre än inom andra sektorer. Det är mellan 75 och 80 procent av personalen inom samtliga arbetsmarknadssektorer – även inom staten – som anser att de inte kan föra fram kritiska synpunkter på arbetsmiljön på sin arbetsplats.
Självklart ser de statliga arbetsgivarna med stort allvar på alla tecken på problem i den statliga arbetsmiljön. Många myndigheter försöker hitta vägar att minska sjukfrånvaron och förbättra arbetsklimatet. I Utvecklingsrådets regi arbetar Arbetsgivarverket tillsammans med de fackliga organisationerna för att stödja lokalt utvecklingsarbete när det gäller t ex ökad samverkan, hantering av stress samt öppenhet på de statliga arbetsplatserna.
Ska det fortsatta arbetet bli lyckat och fokusera på rätt frågor är det viktigt att det utgår från fakta, annars är risken stor att resurserna satsas på fel områden.
AV
Agneta Tisell, utredare
Elisabet Sundén Ingeström,
enhetschef
Enheten för ekonomi, statistik och arbetslivsfrågor
Arbetsgivarverket
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
