Situationen på Försäkringskassan förvärras med regeringens politik
Försäkringskassan har tvingats till besparingar som fått stora konsekvenser för personalen och verksamheten, skriver Isabell Mixter, riksdagsledamot för Vänsterpartiet. De nedskärningar på myndigheterna som regeringen nu föreslagit i höstbudgeten förvärrar läget ytterligare, menar hon.
Inflationen slår hårt både mot hushåll och andra verksamheter. Även för de statliga myndigheterna ökar kostnaderna snabbt. Försäkringskassan gör stora underskott och behöver spara 300 miljoner kronor. Det har bland annat fått till följd att 450 personer med provanställningar har sagts upp.
Det här oroar mig som politiker. Arbetsmiljön på våra myndigheter kan inte betraktas med en axelryckning. Effektiviseringar, som nedskärningar kallas med ett finare ord, har blivit vardagsmat inom myndigheterna. Men tids nog når man en punkt där det inte är möjligt att skära ned mer utan att det får stor påverkan för såväl personal som de medborgare som är i behov av myndighetens service.
Nedskärningarna på Försäkringskassan har redan fått stora negativa konsekvenser för verksamheten. Handläggningstiden för underhållsstöd är nu uppemot 18 veckor och telefontiderna är långa.
Jag ställde i augusti en skriftlig fråga till ansvarig minister, socialförsäkringsminister Anna Tenje, M. Jag ville veta om regeringen planerar att vidta några åtgärder för att säkerställa att Försäkringskassan får de resurser som myndigheten behöver. Anna Tenje svarade att hon har en nära dialog med myndigheten för att den ska nå en budget i balans med så liten påverkan som möjligt för enskilda. Hon skrev också i sitt svar att regeringen avser att återkomma i samband med att budgeten beslutas.
I oktober lade regeringen sin budget på riksdagens bord. Den förvärrar läget ytterligare. I den görs nästa år en generell besparing på alla myndigheter, med undantag för de rättsvårdande. För Försäkringskassans del innebär det en ytterligare neddragning med 95 miljoner kronor.
Hur detta lirar med Anna Tenjes ord om att det ska ske så liten påverkan som möjligt för enskilda är för mig en gåta. För det är knappast så att alla anställda på Försäkringskassan kan skruva upp takten. Men det är kanske vad regeringen tror – att det med ett trollslag går att göra samma sak med betydligt mindre pengar. Besparingen görs nämligen helt utan att regeringen presenterat någon plan för hur den ska gå till.
Att statsförvaltningen fungerar effektivt är naturligtvis centralt för att upprätthålla medborgarnas förtroende. En illa skött besparing där kärnverksamheten drabbas kommer i stället att få motsatt effekt.
Vänsterpartiets förslag är att slopa den generella besparing som regeringen i statsbudgeten föreslår ska göras på statsförvaltningen, samt att se över systemet för hur de statliga myndigheternas förvaltningsanslag räknas upp – den så kallade pris- och löneomräkningen – och avskaffa det produktivitetsavdrag som innebär att de drabbas av en årlig besparing. Det skulle ge Försäkringskassan betydligt bättre förutsättningar att vara en attraktiv arbetsgivare och att ge medborgarna en god service.
Regeringen och Sverigedemokraterna är svaret skyldiga vad gäller hur myndigheten ska kunna lyckas med detta med den nuvarande politiken.
Isabell Mixter
Riksdagsledamot för Vänsterpartiet, suppleant i socialförsäkringsutskottet
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
