I oroliga tider krävs mer och snabbare kompetensutveckling
När Sverige går in i en lågkonjunktur behöver fler få möjlighet att stärka sin ställning på arbetsmarknaden genom att utveckla sin kompetens, skriver tankesmedjan Futurions vd Ann-Therése Enarsson. Det måste också gå betydligt snabbare att få omställningsstudiestöd, anser hon.
Vi är på väg in i en lågkonjunktur och många oroar sig för sin ställning på arbetsmarknaden. Såväl privat som statlig sektor drabbas av en kraftig varselvåg. Fler behöver få kompetensutveckling – och det måste gå betydligt snabbare.
Räntor och höga elpriser pressar hushåll och företag. Även stigande priser på livsmedel driver på inflationen. Handeln rapporterar om tuffare tider och runt hörnet väntar stigande arbetslöshet, vilket märks inte minst i de tätt återkommande nyhetsrubrikerna om varsel och uppsägningar. Hit hör Systembolaget, Postnord och SCB, där kraftiga nedskärningar gör att många tjänster försvinner.
Situationen är densamma över hela landet, i olika branscher och samhällssektorer. Halvvägs in i februari uppgick antalet varsel till totalt omkring 18 000, vilket kan jämföras med strax över 30 000 för hela 2022. Den dramatiska ökningen av antalet varsel i februari redovisades av Arbetsförmedlingen samma dag som EU-kommissionen presenterade en BNP-prognos där Sverige hamnar på bottenplats bland EU-länderna. BNP väntas sjunka med 0,8 procent 2023.
Det ekonomiska läget ökar den arbetsmarknadsoro som Futurion mäter årligen. Den senaste Novus-undersökningen visar att var femte yrkesverksam person upplever att de skulle ha svårt att hitta ett likvärdigt jobb om de plötsligt skulle bli av med sitt nuvarande. Dessutom uttrycker 18 procent, motsvarande 825 000 anställda, ett behov av vidareutbildning, och de grupper som har störst behov av kompetensutveckling blir i många fall utan.
Det nya omställningsstudiestödet, som avser studier som börjar från och med i år, innebär att människor mitt i arbetslivet ges möjlighet att bredda sin kompetens och samtidigt behålla upp till 80 procent av sin lön. De som får del av stödet kan utbilda sig för att utvecklas, antingen inom den bransch där de redan jobbar eller till ett helt nytt yrke.
Omställningsstudiestödet är en framgång för det fackliga kravet på ökade möjligheter till kompetensutveckling. Men när efterfrågan på studiestödet visar sig vara långt större än beräknat måste möjligheterna vidgas för att matcha behovet. Här har facket en viktig uppgift i att ligga på. Det måste dessutom gå betydligt snabbare.
Efter att ha fått in fem gånger så många ansökningar som förväntat, cirka 27 000 i stället för 5 300, har CSN hunnit behandla drygt 6 000. Av dem har cirka 1 200 personer fått sina ansökningar beviljade.
För att fler ska kunna trygga sin position på arbetsmarknaden krävs ökade möjligheter till kompetensutveckling. Det har facket arbetat hårt för under lång tid och nu blir frågan alltmer angelägen.
Publikt publicerade i december siffror från Ekonomistyrningsverket som visar att de statliga myndigheterna har minskat sina utgifter för externa kurser och konferenser. Under pandemiåren sjönk kostnaderna rejält och landade på runt 1 miljard kronor per år. Till viss del förklaras detta av att utbildningar blev digitala och därmed billigare, men många kurser och konferenser ställdes in helt. Det gör att det har uppstått en kompetensutvecklingsskuld under pandemin. Kan vi räkna med att arbetsgivarna satsar på att komma i kapp?
Nu behövs en högre växel och förbättrade möjligheter att kunna ställa om när det behövs. Arbetstagarna måste rustas för en förändrad arbetsmarknad i en alltmer osäker tid.
Ann-Therése Enarsson
Vd för tankesmedjan Futurion
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
