Högskolan behöver samverka med näringslivet
Svenska företag har i dag svårt att hitta den kompetens de behöver, skriver Ulrika Wallén, policyexpert på Svenskt Näringsliv. Hon anser att lärosätena behöver utveckla sin samverkan med näringslivet och att arbetsmarknadens behov i större utsträckning ska styra utformningen av högskolans utbildningar.
Klimatomställningen skapar nya utbildnings- och kompetensbehov för företagen. Svenskt Näringslivs medlemsföretag uppger att ett av fyra rekryteringsförsök misslyckas på grund av att det saknas personer med rätt kompetens. Samtidigt rapporterar tre av fyra branscher att bristen på kompetens är ett hinder för den klimatomställning som ska göras fram till 2045. Nu behövs åtgärder om Sverige ska kunna möta framtidens utmaningar.
Kunskaper i ämnen som automatisering, energi, el, hållbar byggnation, processteknik, programmering, AI och matematik är några av de kompetenser som efterfrågas i samtliga branscher. Svårigheterna att rekrytera rätt personer gör att företag tvingas säga nej till affärer, vilket påverkar lönsamheten negativt. Kompetensbristen blir således ett tillväxthinder och försämrar Sveriges innovationsförmåga, konkurrenskraft och välstånd.
Från företagens sida är en av de mest efterfrågade utbildningsinsatserna kurser på högskolenivå för vidareutbildning av yrkesverksamma. För att svenska företag ska ha möjlighet att driva klimatomställningen är det avgörande att utbildningsutbudet i högskolan underlättar näringslivets kompetensförsörjning och att arbetsmarknadens behov i högre grad styr kursutbudet. Dessvärre ser det inte ut så i dag. Fyra av tio företagsrepresentanter upplever att den högre utbildningen brister i relevans.
Även om det finns många goda exempel på samverkan mellan lärosäten och näringslivet, så saknar Sverige strukturer för arbetsmarknadsinflytande på systemnivå. Det har betydelse för hur gångbara utbildningarna är på arbetsmarknaden.
Vid en jämförelse med länder med liknande förutsättningar att bedriva högre utbildning som Sverige, har vi näst högst arbetslöshet bland studenter tre år efter examen och högst arbetslöshet bland högskoleutbildade.
För att främja utbudet av utbildningar som kan tillgodose arbetsmarknadens behov behöver också den ekonomiska styrningen förändras. Svenskt Näringsliv vill att det ska tillsättas en offentlig utredning med uppdrag att utforma ett nytt resurstilldelningssystem för den högre utbildningen, där livslångt lärande blir ett eget verksamhetsområde med öronmärkt finansiering och ett anpassat regelverk.
Det finns dock goda exempel på utbildningssatsningar som görs i samverkan med näringslivet och andra aktörer, och som förtjänar att lyftas fram. Ett sådant exempel är den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet, som avsätter särskilda resurser för att utveckla fakultetens utbud av utbildning för yrkesverksamma. Universitet fokuserar på livslångt lärande för att stärka Sveriges konkurrenskraft och öka individers kompetens och anställningsbarhet. En viktig del i arbetet är samverkan med en referensgrupp med representanter från privat och offentlig sektor, där jag har förmånen att få ingå som företrädare för Svenskt Näringsliv. Visionen är att fakulteten genom tät kontakt med näringslivet och det omgivande samhället ska utgöra en bred plattform för lärande genom hela arbetslivet.
Eftersom högskolan har en allt viktigare roll för det livslånga lärandet är det värdefullt att en referensgrupp ges möjlighet att vara med och påverka såväl utbudet av utbildningar som deras innehåll. Referensgruppen deltar också på detta sätt i en kunskapsresa som kan bidra till att framtidssäkra det högre utbildningssystemet.
Ulrika Wallén
Policyexpert för högskolepolitik på Svenskt Näringsliv
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
