Det brottsförebyggande arbetet måste bli bättre
Redan 2026 ska Kriminalvården ta över ansvaret för unga brottslingar från Statens institutionsstyrelse. Det är för snabbt, anser Rasmus Ling, riksdagsledamot för Miljöpartiet. Det kommer att ta längre tid för Kriminalvården att bygga upp den kompetens som krävs för att driva ungdomsfängelser, skriver han. Han efterlyser också ett starkare fokus på det brottsförebyggande arbetet.
Att motarbeta gängkriminaliteten är en av de frågor som står allra högst upp på den politiska dagordningen. Förslagen och reformerna är många, och har så varit under flera års tid. Men det gäller att inte bara göra mycket, utan också att se till så att rätt saker görs.
Under de senaste tio åren har en rad straffskärpningar genomförts. I kombination med att en del allvarlig brottslighet blivit mer utbredd har detta lett till att fängelser och häkten nu är fyllda till bristningsgränsen. Att Kriminalvården är pressad till max, både vad gäller personalförsörjning och fysiska utrymmen, riskerar att allvarligt försämra myndighetens möjligheter att arbeta med att minska andelen intagna som återfaller i brottslighet.
Många av de straffskärpningar som genomförts har varit välmotiverade, och Miljöpartiet har stått bakom dessa. Men det finns också sådana som riskerar att bli rent kontraproduktiva. Ett exempel är att straffet för narkotikabrott skärpts så att tusentals fler riskerar fängelse varje år. Det är lätt att se framför sig hur fängelserna blir rena rekryteringsbasen när tidigare ostraffade personer blandas med personer som är djupt involverade i gängbrottslighet.
Regeringens förslag att det ska inrättas ungdomsfängelser för unga brottslingar innebär att Kriminalvården tar över ansvaret för unga som döms för allvarlig brottslighet från Statens institutionsstyrelse, SiS. Denna förändring ska genomföras redan 2026. Även om det finns berättigad kritik mot SiS, ser vi risker med att detta ska göras så snabbt. Barn har större rättigheter än vuxna, och Kriminalvården saknar i dag den kompetens som behövs. Den går att bygga upp, men det kommer att ta längre tid. Kriminalvården behöver också nya lokaler för ungdomsfängelserna.
SiS kommer i alla händelser att ha en viktig uppgift även i framtiden, eftersom de flesta barn och unga på myndighetens institutioner inte är dömda för brott utan omhändertagna enligt LVU, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Ofta har de både sociala problem och är involverade i kriminalitet. SiS kommer att få nya befogenheter för att arbeta med denna målgrupp, och har nyligen getts ett brottsförebyggande uppdrag, något som Miljöpartiet har efterlyst. Ett problem är dock att underhållet av lokalerna är eftersatt på flera av SiS institutioner. Detta behöver prioriteras.
Det behövs ett förstärkt fokus på det brottsförebyggande arbetet. Rekryteringen till gängen måste brytas – de barn och unga som är i riskzonen måste få stöd från vuxenvärlden direkt. De som redan begått brott måste få en chans att hitta en väg tillbaka. Därför är det oförsvarligt att regeringen skär ned på skolan och socialtjänsten, när Sverige alldeles uppenbart är i en situation där mer behöver göras, inte mindre.
Rasmus Ling
Riksdagsledamot för miljöpartiet, medlem av justitieutskottet
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
