ST på plats när fackligt aktiva ställdes inför rätta
När 97 fackligt aktiva i Kesk, den turkiska fackliga organisationen för offentliganställda, ställdes inför rätta var ST på plats. »Vi är här för att visa vår lojalitet och att vi inte glömt bort våra kolleger i Turkiet«, säger STs förbundsordförande Britta Lejon.
Det är trångt och kvavt i den minimala rättssalen i Ankara. Några får följa rättegången stående eftersom bänkplatserna är fyllda. Stämningen är laddad när domaren inleder rättegången.
– Det framställs som att facklig verksamhet är något brottsligt, men att organisera anställda är en grundlagsskyddad rättighet, säger Civan Yıldırım, en av de åtalade.
Uttalandet går till handlingarna och domaren fortsätter beta av listan med de anklagades namn. Det tar sin tid, eftersom det handlar om totalt 97 personer, medlemmar i den fackliga organisationen Kesk som organiserar offentliganställda.
– Det är omskakande att se vad fackmedlemmarna här ställs inför. Deras sätt att arbeta är väldigt likt hur vi gör i Sverige. Därför blir det väldigt starkt att se hur de möts av sådana oerhörda svårigheter, säger Karin Brunzell, internationell sekreterare på ST.
Rättegången mot de 97 Kesk-medlemmarna har pågått sedan 2012, då turkisk polis grep ett stort antal framträdande fackligt aktiva, många av dem kurder. Samtliga anklagas för medlemskap i väpnade PKK – Kurdistans arbetarparti, och KCK – Kurdistans förenade organisationer, båda terrorstämplade i Turkiet.
– Det är i princip omöjligt att svära sig fri från anklagelserna. Det turkiska rättssystemet är så godtyckligt och det krävs att den anklagade ska bevisa sin oskuld i stället för att åklagaren ska bevisa den anklagades brott, säger Öztürk Türkdoğan, Kesks advokat.
Många av de anklagade har suttit fängslade under lång tid trots att det inte fallit någon dom. Några av de åtalade har lämnat landet.
Känslan att vara bortglömd är just vad många av Kesks medlemmar beskriver för Publikt. Sedan försöket till militärkupp 2016 har det repressiva klimatet i Turkiet blivit ännu värre och fackföreningsrörelsen har drabbats hårt av gripanden och utrensningar.
En stor del av de fackligt aktivas tid och energi går åt till att ge stöd till de mer än 130 000 offentliganställda som förlorat jobbet i utrensningarna. De drabbades möjlighet att ens få sin sak prövad i den kommission som upprättats för ändamålet är minimal, visar en Amnesty-rapport från oktober 2018.
Men trots svårigheterna vägrar fackföreningsrörelsen att låta sig nedslås. Tack vare Kesk och andra förbunds påtryckningar stoppades nyligen ett lagförslag som skulle beröva de utrensade möjligheten att få jobb i den privata sektorn, berättar Gönül Erden från fackförbundet Ses, som representerar vårdpersonal och socialarbetare.
Feray Aytekin Aydoğan från lärarförbundet Eg˘itim Sen sprudlar av energi när hon pratar om fackets betydelse i dagens Turkiet.
– Att fortsätta organisera oss är den enda vägen framåt. När vi får besök från internationella systerorganisationer får vi kraft att fortsätta kämpa.
Hårdare repression efter kuppförsök
- 15 juli 2016 försökte delar av militären gripa makten i Turkiet. Omkring 240 personer dödades när stridsvagnar och soldater intog strategiska platser i Istanbul och Ankara. Kuppmakarna bombade parlamentet i Ankara med stridsflygplan.
- Turkiets regering pekar ut den muslimska predikanten Fethullah Gülen och hans anhängare för att ligga bakom kuppförsöket.
- 130 000 statsanställda har hittills tagits ur tjänst, anklagade för samröre med Gülenrörelsen, kurdiska PKK, och KCK, Kurdistans förenade organisationer.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
