SCB köper fler timmar av företag som gjort fel
SCB har köpt 12 000 extra timmar av den externa konsulten Evry, som orsakat fel i SCBs arbetslöshetsstatistik. Anledningen är att Evry har haft problem med svarsfrekvensen i sina intervjuer. De extra timmarna kostar SCB omkring 5,1 miljoner kronor, enligt det ettåriga avtal som skrevs i våras.
Förra veckan gick SCB själva ut med uppgifter om att brister i den så kallade arbetskraftsundersökningen, AKU, innebär att myndighetens statistik visar en för brant uppgång av arbetslösheten.
Som Publikt tidigare rapporterat om beror felet enligt SCB på att den externa leverantören Evry, som sedan våren 2018 gör hälften av arbetet med datainsamlingen till AKU, begått fel i arbetet.
Bland annat har Evry haft problem med låg svarsfrekvens. För att råda bot på detta har SCB köpt 1 000 extra konsulttimmar i månaden under ett års tid, visar ett avtal som Publikt har tagit del av. Avtalet skrevs i april i år och gäller till och med 30 april 2020.
– Det uppstod en situation när Evry ansåg sig inte kunna leva upp till sin del av avtalet. Man fick inte in tillräckligt många svar, säger Anna Elvkull, chef för SCBs avdelning för datainsamling till Publikt.
De extra timmarna, som SCB enligt avtalet får betala omkring 5,1 miljoner kronor för, motsvarar ungefär sex heltidstjänster.
När Evry tog över en större del av arbetet med datainsamlingen till AKU blev 37 av SCBs fältintervjuare av med jobbet.
Men det betyder inte nödvändigtvis att SCB sade upp för många fältintervjuare, menar Anna Elvkull.
– Man måste hålla isär det här. När vi gick från 20 till 50 procent hade Evry ett bra flöde och bra svarsfrekvenser. Det var då vi tog det beslutet, och då hade vi ingen aning om vad som skulle komma sedan, säger hon.
Den extra kostnaden för ytterligare konsulttimmar är rimlig utifrån att SCB har som fokus att få fram trovärdig statistik, menar Anna Elvkull.
Hon ångrar inte att SCB valde att outsourca arbetet till Evry.
– Vi funderar inte i de banorna just nu.
Sedan Evry tog över en större del av arbetet har företaget ofta sämre resultat vad gäller svarsfrekvenserna än vad de anställda som sköter SCBs del av AKU-intervjuerna har, vilket Publikt tidigare rapporterat om.
Under juli 2018 låg Evrys svarsfrekvens exempelvis på omkring 49 procent. Under augusti i år var Evrys svarsfrekvens 50 procent, samtidigt som SCBs interna intervjuare då låg på 54 procent.
En fältintervjuare som Publikt har pratat med, som vill vara anonym, påpekar att det numera blir en något haltande jämförelse, eftersom Evry i och med det nya avtalet sedan i maj alltså har tusen extra timmar att jobba med.
– När jag började jobba med det här låg svarsfrekvenserna på 85 procent, men det är ju inte realistiskt nuförtiden. Att man ligger kring 53 eller 54 är inget oroande, skulle jag säga. Men under 50 procent finns inte på kartan i min värld, säger fältintervjuaren.
I avtalet om de extra timmarna står att Evrys tusen extra konsulttimmar i månaden ”bedöms vara den volym som krävs för att upprätthålla en svarsfrekvens om ca 55 procent”.
Enligt John Kling, enhetschef för AKU på SCB, finns det dock inga direkta mål uppsatta för svarsfrekvensen i AKU. Han påpekar också att frekvensen har gått upp och ned i både Evrys intervjuer och i de intervjuer som SCB utfört internt.
Även om en hög svarsfrekvens generellt är viktig i undersökningar, så handlar det också om att samla in rätt typ av svar för att få rätt representation i underlaget, enligt John Kling.
– I ett hypotetiskt exempel är det bättre att ha 50 procents bortfall som är jämnt fördelat än att ha 40 procent men att det är väldigt skevt i stället, säger han.
SCB arbetar med att revidera den statistik som har blivit felaktig. Exakt vad som orsakat felet i arbetslöshetsstatistiken vill SCB inte gå ut med i nuläget, enligt John Kling.
– Vi jobbar just nu med vår underleverantör för att klargöra det, säger han.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
