Fler anmäler fall av hot och våld
På flera myndigheter har antalet anmälda fall där anställda utsatts för hot och våld ökat, visar Publikts granskning. Erica Zemgals blev misshandlad av en arbetssökande. ”Jag hade inte en chans att larma innan knytnävsslaget kom”, säger hon.
Plötsligt slog den arbetssökande mannen näven i bordet. Hårt så att pärlorna från ett armband yrde, berättar Erica Zemgals, sektionschef på Arbetsförmedlingen i Järfälla och ST-medlem.
På ett ögonblick vältes mötesbordet över Erica Zemgals och hennes kollega som satt bredvid, och Erica Zemgals fick ett hårt knytnävsslag i ansiktet. Vänstra ögonbrynet sprack och det blödde rejält. Innan de ens hann larma var mannen på väg ut, säger hon.
Undsättande kolleger hjälpte en chockad Erica Zemgals till vårdcentralen, där man konstaterade att det blödande såret behövde tas om hand på sjukhus. Efter en dag och en helg var hon tillbaka på jobbet igen. Nästan ett halvår senare påminner en hudfärgad tejpbit över ögonbrynet om misshandeln. Den ska sträcka ut ärret.
Det sammanlagda antalet anmälda fall av hot och våld mot anställda på sex större statliga myndigheter har ökat, visar siffror som Publikt tagit fram. Förra året rapporterades totalt 5 585 incidenter, jämfört med 4 050 incidenter 2015. De största ökningarna står Försäkringskassan och Statens institutionsstyrelse för.
Det är dock svårt att jämföra myndigheternas siffror med varandra, eftersom det är stora skillnader mellan myndigheterna både vad gäller verksamhet och storlek. Dessutom skiljer sig rutinerna för anmälningar åt och i vissa fall har myndigheterna också olika sätt att kategorisera hot och våld mot anställda.
Även om det regelrätta våld som Erica Zemgals utsattes för är ovanligt på Arbetsförmedlingen i Järfälla, är hot en del av vardagen, förklarar hon. Den interna larmknappen som går till ordningsvakt nyttjas regelbundet, medan den som går direkt till polisen bara använts ett fåtal gånger innan den händelse hon var med om.
– Någon vecka efter händelsen gick larmet igen och som chef sprang jag min vana trogen ned. Då kom känslorna tillbaka. Min psykolog har avrått mig från att agera ensam i de situationerna just nu, säger Erica Zemgals.
Inom hela Arbetsförmedlingen har antalet incidenter legat på omkring 800 till 900 per år mellan 2013 och 2017.
I relation till hur många möten personalen har är den siffran inte alarmerande hög, menar Lasse Gustafsson, sektionschef på myndighetens säkerhetsrådgivning.
– Sett till det tycker jag, så klart med all respekt för individers upplevelser, att vi har en förhållandevis trygg arbetsmiljö, säger han.
Under 2018 minskade också anmälningarna inom myndigheten till 700, vilket är den lägsta siffran sedan 2013. Det är ett resultat av ett förebyggande säkerhetsarbete, förklarar Lasse Gustafsson och nämner utbildning för personal och chefer som en av förklaringarna.
Han ger några exempel på vad det kan handla om. Rutiner för att förebygga risker för att hamna i hotfulla situationer. Att gå igenom dokumentation för att göra en riskbedömning inför ett besök. Bemötande.
– Vi strävar alltid efter att inte på något sätt få en situation att eskalera genom att gå i affekt. Våra medarbetare ska avbryta och larma vid behov, säger Lasse Gustafsson.
Lasse Gustafsson tror att det kan finnas ett visst mörkertal – att händelser som borde rapporteras som en hot- eller våldsincident inte alltid anmäls.
– Men jag hoppas och tror att det inte är alltför stort, säger han.
På Kronofogden ökade antalet anmälda fall då medarbetare utsattes för hot eller våld från 113 incidenter 2013 till en toppnotering på 213 fyra år senare. I fjol bröts trenden och antalet minskade till 162.
Det är dock snarare en tillfällighet än en effekt av att något inom verksamheten skulle ha förändrats, menar Malin Almkvist Klaesson, avdelningsordförande för ST inom Kronofogden. En kombination av fler ärenden för Kronofogden, en känsla av att psykisk ohälsa blivit vanligare samt en råare ton i samhället överlag gör att hot och våld mot de anställda ökar, menar hon.
– Personalen inom myndigheten blir dessutom bättre på att anmäla, säger Malin Almkvist Klaesson.
Enligt Kronofogdens säkerhetschef Linda Synnerfors borde fler av de förrättningar som personalen åker ut på avbrytas i förtid för att undvika att situationer eskalerar till hot eller i vissa fall våld.
– Jag kan inte säga hur ofta det går för långt, men vi vill se över säkerhetsaspekterna och få ett annat arbetssätt så att antalet situationer där medarbetarna stannar blir färre, säger hon.
På Försäkringskassan har anmälningarna om hot och våld mot anställda mer än fördubblats sedan 2013. Det beror framför allt på att de anställda har blivit bättre på att anmäla incidenter, snarare än att de oftare utsätts för hot och våld, enligt myndighetens HR-direktör Anders Liif.
– Det finns alltid en risk för att våra medarbetare utsätts för hotfulla situationer, vilket vi tar på stort allvar. Men benägenheten att hota, kränka och trakassera tror jag har ökat i hela samhället. Till exempel har sociala medier bidragit, vilket tyvärr även har påverkat arbetslivet negativt, säger han.
Anders Liif påpekar att risken för att utsättas för hot som anställd på Försäkringskassan får anses vara liten, när antalet anmälda incidenter sätts i förhållande till att personalen har omkring 5,5 miljoner kundsamtal per år.
Facket bekräftar att arbetsgivaren numera markerar för de anställda att de bör anmäla hot och våld.
– Bakåt i tiden har man inte brytt sig lika mycket, eller åtminstone inte betonat vikten av att anmäla lika mycket. Man har blivit tydligare och tagit ett större ansvar på senare år, säger Siv Norlin, ordförande för ST inom Försäkringskassan.
En bidragande orsak till att antalet anmälda hot har ökat kan också vara att myndigheten fått ett tydligare fokus på bedömning av rätten till sjukpenning och assistansersättning, menar Siv Norlin.
– Sådana beslut är alltid riktade mot en person i en väldigt utsatt situation. Och den som får ett beslut emot sig kan i vissa fall se hot som det enda maktmedlet man anser sig ha, säger hon.
För Erica Zemgals på Arbetsförmedlingen tog det några månader efter misshandeln innan det kändes mer som vanligt att gå till jobbet igen. Företagshälsovårdens psykolog har förklarat att det sitter kvar i kroppen, trots att det kanske inte finns kvar i huvudet.
– Det kan komma tillbaka när som helst. När utredaren ringde och sade att de skulle starta utredningen, började det klia i ärret och tankarna väcktes igen, säger Erica Zemgals.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
