Så kommer du över din nervositet
Är du nervös och skakig inför en muntlig redovisning eller en social sammankomst? I så fall är du inte ensam. Men det går att träna bort de negativa tankarna.
– De flesta människor drabbas då och då av nervositet. Det är kroppens sätt att reagera på potentiellt hotfulla situationer, säger Tomas Furmark vid Uppsala universitet. Han är professor i psykologi och forskar om rädslor, fobier och ångest.
Det kan vara rejält obehagligt när nervositeten slår till. Om man mäter den med elektroder visar den sig som muskelspänning, förhöjd puls och ökad handsvett. En magnetkamera kan registrera förhöjd hjärnaktivitet. Andra kroppsliga reaktioner kan vara spänningshuvudvärk, rodnad, muntorrhet, svimningskänslor och illamående.
Att tala inför kolleger och chefer väcker ofta nervositet. Det är också vanligt att bli nervös inför sociala tillställningar, där man förväntas mingla med obekanta.
– Du tycker kanske att alla andra verkar avundsvärt lugna i sådana här sammanhang och undrar varför just du ska lida av nervositet. Men det märks inte alltid utåt att folk är nervösa, säger Tomas Furmark.
Han poängterar att alla bör träna sig att förstå och hantera de stimuli som gör dem nervösa. Det är lätt att hamna i en ond cirkel av undvikanden. Det viktiga är att inte fly från situationer som känns obehagliga. Om du låter bli att fly undviker du också allvarligare problematik.
– Även om det känns som om oron och ängslan håller på att bli outhärdlig sjunker nervositeten undan när den nått sin topp. Den kan dock pendla fram och tillbaka innan den klingar av, säger Tomas Furmark.
Stefan Pettersson, coach och mental tränare, hjälper människor att bearbeta oro och ängslan. Han säger att våra negativa tankar om vad som ska hända i vissa situationer förstör för oss.
– Den allra största fobin handlar ofta om att ställa sig och tala inför andra, men det kan också handla om något så vardagligt som att luncha med sina arbetskamrater.
Stefan Pettersson brukar börja med att be sina klienter berätta om sina »recept för att bli nervösa«: »Vad tänker du ska hända, vad är det för scenarier du målar upp för ditt inre?«
– Det handlar ofta om att de är rädda för att göra bort sig, snubbla, komma av sig, börja stamma, bli utskrattade eller inte veta vad de ska säga.
Han har haft klienter på alla nivåer, även näringslivstoppar som är rädda att »bli avslöjade som en bluff.«
– Då gäller det att få dem att inse att det här bara är tankar som bråkar med dem och gör dem illa. Man behöver plocka bort det som producerar nervositet. »Om du inte tänker så, hur skulle du i stället vilja tänka?«
Målet är att skapa ett positivt sinnestillstånd. Ett »må bra-läge« som man kan placera sig i.
– Jag uppmanar dem att tänka på en situation av totalt välmående, säger Stefan Pettersson. Det kan vara en semesterresa, eller så kan man föreställa sig att man har en hel gospelkör som ger en sitt stöd.
Stefan Pettersson använder sig också av humor.
– Kan du skratta åt din egen oro och nervositet är mycket vunnet. Då har du stigit över tröskeln där en förändring kan ske.
Han har många goda exempel på hur folk lyckas träna sig på att släppa sina negativa tankar och våga göra saker de tidigare oroat sig enormt för. En person som tidigare var jättenervös för att tala inför andra har börjat hålla kurser, och en annan konstaterade: »Jag inser nu att jag är för gammal för att vara nervös.«
Det finns inget enkelt svar på varför vissa människor är mer nervösa än andra.
– Det beror sannolikt på en kombination av arv och miljö. Hur du har haft det under din uppväxt och vilka livshändelser som du har varit utsatt för, säger Tomas Furmark. En del människor har dessutom en medfödd biologisk känslighet som gör att de är mer mottagliga för stress, oro och ängslan.
Tomas Furmark anser inte att man ska sjukdomsstämpla folk bara för att de är nervösa. Men om oron och ängslan är så stark att den känns handikappande och sänker livskvaliteten bör man söka professionell hjälp.
– Men lite nervositet kan faktiskt vara av godo ibland, tillägger han. Den hjälper oss att bli alerta och fokusera på uppgiften som ligger framför oss.
Det är den enskilda personen som behöver komma till rätta med stark nervositet, men chefen har ett medansvar.
– Märker chefen att en anställd är väldigt nervös i vissa situationer och vill hjälpa honom eller henne måste det göras med finess, så det inte upplevs som en kränkning, säger Tomas Furmark. Är problemen måttliga är det bästa att vara ett stöd och försöka puffa på personen.
5 sätt att förhålla sig till sin nervositet
- Fundera över varför du är nervös i de här situationerna – bli medveten om dina negativa tankar.
- Reflektera över om dina tankar och föreställningar är rimliga.
- Fundera på om du brukar undvika eller fly från dina tankar.
- Försök att se med humor på din nervositet.
- Utmana ditt obehag.
