Nu görs krångligt begripligt
Under ett helt år satsade Jordbruksverket på att göra språket i de dokument man skrev på myndigheten enklare och mer begripligt. Drygt 900 anställda utbildades i klarspråk.
Många myndigheter arbetar med klarspråk – som bland annat betyder att myndighetstexter ska vara tydliga och begripliga för läsaren. På Jordbruksverket valde man att 2013 ordna ett klarspråksår.
Egentligen hade myndigheten arbetat länge med klarspråk, berättar projektsamordnaren Eva Enochsson.
– Men när vi fick ny generaldirektör bestämde han att alla behövde höja kompetensen åtminstone något snäpp, säger hon.
För att väcka nyfikenhet för klarspråk möttes de anställda av rim på insidan av toalettdörrarna. »En gädda, en ko, en sugga, en tupp. Alla Jordbruksverkets texter under lupp« kunde det stå. Eller: »Förutom att din text ska vara rätt måste den gå att läsa lätt«.
Varje avdelning hade en eller flera klarspråkskontakter, ett slags ombud, som inventerade texter från avdelningen. De uppmuntrade också sina arbetskamrater att gå webbutbildningen »Att skriva bättre«.
För att locka så många som möjligt att genomföra kursen uppmärksammades var hundrade person som gjorde det, berättar Eva Enochsson:
– De fick en tårta att bjuda sina arbetskamrater på.
75 procent av de anställda, drygt 900 personer, gick utbildningen.
De medarbetare på Jordbruksverket som skrev vissa prioriterade typer av texter fick också extra utbildning och stöd under klarspråksåret.
Två år efter att klarspråksåret är till ända lever klarspråksarbetet ännu på myndigheten. ST-medlemmen Lisbeth Lindström, som arbetar med granskningar av länsstyrelser, tyckte först att klarspråkprojektet kändes tramsigt:
– De första texterna var nästan på dagisnivå: »Hej, du ska få pengar av oss. Vet du varför?« Så kunde det låta. Men med tiden har jag insett att man alltid kan skriva bättre, säger hon.
Lisbeth Lindströms enhet har fortsatt att jobba med klarspråk. Hon tycker att texterna hon och arbetskamraterna skriver bara blir bättre och bättre.
ST-medlemmen Kjell Axelsson, som jobbar med upphandlingar, tyckte att språket i förfrågningsunderlagen kunde vara väldigt juridiskt.
– Men efter att vi »klarspråkat«underlaget tillsammans med våra jurister så har det fått en mer lättsam ton – utan att påverka innebörden i förfrågningsunderlaget. Det är viktigt att påpeka eftersom lagen om offentlig upphandling måste följas, säger han.
Klarspråksåret ledde till att beslut, brev, fakturor, förelägganden och avtal fick kortare, rakare meningar och ett mer direkt tilltal. De blev bättre, tycker Eva Enochsson.
– Det vi främst har förbättrat under året är tonen och tilltalet i våra texter. Men vi kan fortfarande förbättra oss och nu jobbar vi vidare för att bli ännu tydligare, säger hon.
Jordbruksverket belönades 2014 med Språkrådets pris Klarspråkskristallen.
SÅ SKRIVER DU MER BEGRIPLIGT
- Skriv kortare meningar, max 25 ord.
- Skriv »du« till mottagaren så minskar avståndet.
- Undvik passiva verb, till exempel »beslutas« eller »genomföras«.
