Studiestödsutredaren Anders Leijonhielm använder gärna de lediga timmar som arbetstidsförkortningen på CSN ger  honom till att läsa eller titta på sport.
Bild: Felicia Yllenius
Studiestödsutredaren Anders Leijonhielm använder gärna de lediga timmar som arbetstidsförkortningen på CSN ger honom till att läsa eller titta på sport.

De lediga timmarna ger de anställda större frihet

SÅ GJORDE VI: ARBETSTIDSFÖRKORTNING2020-05-07

På Centrala studiestödsnämnden, CSN, har de anställda 32 timmars arbetstidsförkortning per år. Det är en stor fördel att kunna ta ut timmarna som man själv vill, tycker studiestödsutredaren Anders Leijonhielm.

För en tid sedan var Anders Leijonhielm på en utlandsresa med några kompisar. I två dagar var han ledig från jobbet, men han tog inte ut någon semester. I stället kunde han använda så kallade avtalstimmar, något han har rätt till enligt det lokala avtalet mellan facket och hans arbetsgivare Centrala studiestödsnämnden, CSN.

Förutom den vanliga semesterrätten har de anställda på CSN rätt till ytterligare 32 lediga timmar per år. De går att ta ut som enstaka timmar, halvdagar eller heldagar. De går dock inte att spara från år till år – de timmar som inte tagits ut vid årsskiftet brinner inne.

Enligt Anneli Gårdbäck, ordförande för ST inom CSN, är avtalstimmarna en mycket uppskattad förmån.

– Den extra ledigheten innebär ett litet andrum. Avtalstimmarna är populära och medarbetarna är måna om dem och glada för dem.

Hon tror också att de spelar en positiv roll i rekryteringssammanhang.

– När arbetssökande får veta att vi har den här förmånen blir de intresserade, säger Anneli Gårdbäck.

När Anders Leijonhielm sökte jobbet som studiestödsutredare på CSNs kontor i Stockholm förra våren var han dock ovetande om den avtalade arbetstidsförkortningen.

– Det var en trevlig överraskning när jag började jobbet, säger han.

Avtalstimmarna kom till i samband med ett nytt arbetstidsavtal 1997, berättar Fredrik Ejresund, HR-specialist på CSN. Avtalet innebar bland annat att sommartiden – med kortare arbetsdagar – togs bort.

– För att årsarbetstiden skulle bli korrekt behövde man plocka bort 32 timmar och det löstes genom att avtalstimmarna infördes, säger han.

Anneli Gårdbäck konstaterar att medarbetarna på CSN inte är lediga på klämdagar, till skillnad från anställda på många andra myndigheter.

– Men avtalstimmarna ser vi som en mer fördelaktig förmån eftersom vi kan styra själva när vi vill ta ut dem, säger hon.

När förmånen infördes var tanken att de anställda skulle ta ut en ledig dag i kvartalet, men nu är det helt fritt att ta ut dem när man vill, så länge det passar med verksamhetens behov.

– De flesta medarbetare är måna om att ta ut dem tidigt på året så att de inte brinner inne, säger Fredrik Ejresund.

Enligt Anneli Gårdbäck har facket inte behövt försvara avtalstimmarna genom åren – även arbetsgivaren tycker att de är värdefulla.

– Det var en gång i samband med ett ledningsbyte som avtalet sågs över, men det var nog mest för att den nya ledningen inte förstod vad avtalstimmarna var för något.

Anders Leijonhielm skulle inte vilja byta bort avtalstimmarna mot exempelvis lediga klämdagar.

– Det är en stor fördel att få sprida de lediga timmarna som man vill och att få ta ut dem som extra semesterdagar, säger han.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA