AI-verktyg sparar tid för de anställda
På Ekonomistyrningsverket uppmuntras medarbetarna att testa AI-verktyg och att dela med sig av sina lärdomar. Det uppskattar ST-medlemmen Kristin Lilieqvist. ”Att bolla frågor med exempelvis Chat GPT sparar tid och höjer kvaliteten på mitt arbete”, säger hon.
Dela inte känslig eller konfidentiell information, granska kritiskt och verifiera svar, och berätta när och hur generativa AI-verktyg har använts. Det är några av punkterna i Ekonomistyrningsverkets riktlinje för användning av AI-baserade chatbotar, som Chat GPT och Bing.
Dokumentet togs fram för drygt ett år sedan, när myndigheten testat verktygen i sitt datalabb, berättar Martin Sparr, chef för enheten statlig styrning.
– Vi insåg tidigt att modellerna är väldigt potenta och att i princip alla kan ha nytta av dem. Därför satte vi snabbt upp förhållningsregler, som tydliggör risker och vikten av ett säkerhetstänk, men som också ger medarbetarna råg i ryggen att våga experimentera, säger han.
Utöver att ta fram en riktlinje har myndigheten försökt uppmuntra användningen på flera sätt, bland annat vid utbildningstillfällen och genom kunskapsutbyte mellan medarbetarna.
På avdelningen styrning, redovisning och finansiering har intresserade anställda fått tillgång till mer avancerade betaltjänster och blivit ”superanvändare” som kan hjälpa kollegor. Under hösten förra året höll avdelningen veckomöten där alla medarbetare fick berätta om sina erfarenheter av verktygen och lyfta goda och mindre lyckade exempel.
– Mötena har varit ett sätt att hålla i gång samtalet och påminna om att de här verktygen finns, men också att problematisera användningen och att fånga upp det som inte fungerar, säger Martin Sparr.
Han tycker att AI-tjänsterna bidrar till att öka såväl kvaliteten som produktiviteten i utredningsarbetet. Det är en bild som ST-medlemmen och utredaren Kristin Lilieqvist delar. Hon har exempelvis nytta av AI-verktyg när hon skriver rapporter, artiklar och projektplaner.
– Efter intervjuer kan jag mata in anteckningar i verktyget, som genererar ett utkast till en text som fungerar som en inspirationskälla. Även ett dåligt utkast gör att jag kommer i gång med skrivandet, säger hon.
AI-verktygen kan också ge förslag på nya infallsvinklar på en text, hjälpa till med omformuleringar och sammanfatta underlag, berättar Kristin Lilieqvist.
– Frågor som jag annars hade lyft med kollegor kan jag i dag ställa till verktyget. Förutsatt att man kan sitt underlag och kan verifiera svaren och justera eventuella felaktigheter gör det verkligen arbetet mer effektivt, säger hon.
Kristin Lilieqvist ser även långsiktiga fördelar med kompetensutvecklingen.
– Ska man hänga med i den omställning som nu sker, så behöver man kunna använda AI-verktyg. Att vi får lära oss det tror jag gör oss mer relevanta på arbetsmarknaden, säger hon.
STs avdelningsordförande på Ekonomistyrningsverket, Agnes Berglund, tycker också att det är positivt att arbetsgivaren har ett öppet förhållningssätt till de generativa AI-verktygen. Samtidigt understryker hon vikten av att myndighetens riktlinje hålls levande och att arbetsgivaren fångar upp frågor och farhågor i takt med att verktygen används av allt fler.
– I dag provar de flesta sig fram på egen hand, men när användningen breddas tror jag att myndigheten kan behöva komma med tydligare ställningstaganden kring hur verktygen ska användas och av vilka, säger Agnes Berglund.
