Risk för hot – så här gör du
En av fyra inom kriminalvården har utsatts för hot eller våld. Även anställda inom rättsväsendet, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten lever farligt. Men det finns saker du kan göra för att undvika att hamna i hotfulla situationer.
Också grupper som arbetsförmedlare, anställda på länsstyrelser eller Försäkringskassan kan hamna i hotfulla situationer.
Även om risken varierar beroende på var du jobbar, är de förebyggande åtgärderna ungefär desamma, förklarar Karolin Wallström, utredare på Brottsförebyggande rådet.
Inom kriminalvården, där människor hålls inspärrade kanske just för att de begått våldsbrott, krävs speciella försiktighetsåtgärder.
Först en brasklapp: Statliga myndigheter ska inte vara ointagliga fästningar. Och du som arbetar på en myndighet som utövar kontroll eller något mått av tvång gentemot medborgarna ska inte heller ständigt behöva gå omkring och vara rädd.
Men den som har tänkt igenom riskerna och är väl förberedd känner sig förmodligen tryggare än den som inte gjort det.
Karolin Wallström delar in det förebyggande arbetet i två delar: Den första delen rör rutiner och tekniska hjälpmedel. Den andra handlar om ökad självkännedom och medvetenhet om hur man bemöter andra människor.
Åtgärder i den fysiska arbetsmiljön
- De som åker bil, till exempel kronofogdeinspektörer och »fuskjägare«, ska se till att det finns ett fungerande larm. Bilen kan ha ett GPS-larm som är kopplat till SOS Alarm eller ett säkerhetsföretag via mobiltelefonen. Larmet aktiveras genom ett knapptryck på telefonen och bilen kan lokaliseras via GPS.
- Ett råd som Karolin Wallström fick av en kronofogdeinspektör var att inte ta av skorna vid hembesök. Då går det fortare att springa därifrån vid behov.
- Det går att utforma receptioner och övriga lokaler på ett sätt som skyddar de anställda, utan att miljön blir alltför ogästvänlig. Karolin Wallström nämner larmknappar under skrivbordet och skrivbord med ordentligt avstånd mellan besökare och handläggare.
- Men det räcker inte att installera larm. Det krävs också noggranna rutiner för vad som ska hända när någon har tryckt på larmknappen. Det behövs en tydlig ansvarsfördelning för vem som ska komma till undsättning, vem som ska ringa polisen och vem som ska se till att den arbetskamrat som råkat illa ut inte lämnas ensam.
- Vissa myndigheter har speciella besöksrum där handläggarna har en låsbar dörr bakom sig som en reträttväg om situationen skulle bli hotfull. Undvik att ha tunga föremål eller vassa pennor liggande på skrivbordet.
Personliga förberedelser
Så här kan man förbereda sig inför ett möte som man tror kan bli problematiskt:
- Börja med att göra en riskbedömning. Tänk igenom var du själv står och i vilken situation den du ska träffa befinner sig i. Fundera på vad du tror kan hända och vad du ska göra om något händer.
- Tänk på att den du ska träffa nästan alltid befinner sig i underläge och kan ha en pressad situation redan innan ert möte. Din uppgift kanske är att bestämma att ett bidrag dras in eller att personen blir vräkt från sin bostad.
- Ta reda på så mycket som möjligt om den du ska träffa. Om det är en person som uppträtt hotfullt tidigare kan det vara bra att förvarna kolleger eller att vara två personer.
- Men om ni är två myndighetspersoner är det bra om bara en pratar och den andre är tyst. Tänk på att ni är två mot en.
- Kolla var larmknappen finns och vem av kollegerna du kan ropa på om du behöver. Kanske har du en kollega på andra sidan väggen som är förvarnad om besöket?
- Det är bra att öka medvetenheten om hur du kommunicerar och bemöter människor. Hur brukar du reagera i en konfliktsituation? Vad kan du göra för att behålla ditt lugn?
- Karolin Wallström förespråkar en öppen kommunikation. Svara inte »Så blir det. Här är det jag som bestämmer!« Försök i stället att lyssna. Förklara hur du resonerar och varför du väljer att göra på det ena eller andra sättet. Se till att det blir ett samtal.
- Ökad självkännedom är kanske inte så lätt att få genom att sitta på kammaren och försöka analysera sitt beteende. Be arbetsgivaren ordna en utbildning i hur du och arbetskamraterna kan skydda er mot hot och våld.
Om något ändå händer
Naturligtvis går det inte att skydda sig helt. Om en situation blir hotfull kanske det räcker att backa tillbaka och gå därifrån. Det kan också vara bra att veta att de allra flesta hot aldrig sätts i verket. Men hot och trakasserier sätter ändå spår hos den som utsatts.
- Anmäl alla incidenter till chefen. Du kan också polisanmäla. Hot, våld och trakasserier är brott. Men många drar sig för att gå till polisen, förklarar Karolin Wallström. Även om det är arbetsgivaren som gör anmälan är det till slut alltid den som utsatts för hotet som ska vittna vid en eventuell rättegång.
- Om någon har skadats, hotats eller trakasserats är det viktigt att han eller hon inte lämnas ensam. Det är också viktigt för den som utsatts att känna att arbetsgivaren tar händelserna på allvar.
- Den som varit med om en upprivande händelse kan ha behov av stödsamtal. På vissa arbetsplatser finns en intern organisation för detta, i andra fall kanske företagshälsovården kan ta hand om samtalen.
- Skaffa skriften »Säkerhet. Information om din personliga säkerhet« om du är utsatt för hot eller förföljelse. I den ger Säkerhetspolisen i samarbete med flera andra myndigheter praktiska råd om skyddsåtgärder.
DE LÄR SIG HANTERA HOT
På Länsstyrelsen i Östergötland får de anställda lära sig hur de ska undvika att hamna i hotfulla situationer.
–Bland det viktigaste att förmedla är att personalens säkerhet kommer främst. Ingen ska gå så långt i sin
tjänsteutövning att den egna säkerheten riskeras, säger Jasmina Berberovic, som ansvarar för utbildningen.
Med hjälp av pengar från Satsa Friskt, partsmedel som disponeras av Utvecklingsrådet, har all personal erbjudits kurser i ämnen som kommunikation och bemötande, självkännedom, etik i statstjänstemannarollen och självförsvar.
Ett moment handlade om kulturella skillnader.
–Det är bra att ha bakgrundskunskap så att man inte hamnar i konflikter som beror på kulturella olikheter, förklarar Jasmina Berberovic.
Över hundra anställda har gått kurserna som startade 2005. Utbildningen fortsätter och under 2007 ska cheferna utbildas i debriefing – hur de stöttar anställda som utsatts för hot och våld.
Brottsförebyggande rådet och Utvecklingsrådets program »Satsa Friskt« arbetar med ett program om otilllåten påverkan mot myndighetspersoner. Med otillåten påverkan avses trakasserier, hot, våld och korruption. Syftet är både att förbättra arbetsmiljön och att stärka rättssäkerheten. En handbok om förebyggande åtgärder, akuta insatser och krishantering blir klar i april/maj 2007.
