När spriten tar över - så kan du hjälpa kollegan som dricker för mycket
Svenskarna dricker alltmer. Hur står det till med dina alkoholvanor? Och hur förhåller du dig till arbetskamrater som dricker för mycket? Att hantera alkoholism på en arbetsplats kan vara en svår utmaning.
Häromdagen fick utredare Anders Edin på Folkhälsoinstitutet ett samtal från en bedrövad kvinna. Hennes man drack för ofta och för mycket och lyssnade inte när hon försökte varna.
Anders Edin får ofta sådana anonyma samtal. Nu rådde han kvinnan att tala med mannens chef. Då svarade hon: »Det är han som är arbetsledaren.«
Anders Edin vet att det är drickandet i hemmen som ökar mest. Det går inte att blunda för. Vi svenskar dricker mer och systembolagen säljer mer.
Visst kan det låta tjatigt? Vi har ju kopierat de kontinentala vanorna. Ett glas vin efter jobbet, det kan ju vara bra för hjärtat. Och under ledigheterna måste vi väl kunna få koppla av. Är det så farligt?
Drog- och alkoholterapeuten Jörhan Engström Pienitzka på Lifecapcentret i Bro tycker det. Han är nykter alkoholist sedan åtta år. Det tog honom 22 år att utveckla ett missbruk som slutade i ett beroende.
Överkonsumtion kommer smygande. Lådvinerna är luriga. Det känns mindre skamligt att spilla upp två, tre glas ur boxen än att korka upp en hel butelj.
I somras blev det kanske något mer än under förra semestern. Snart kommer julen med glöggen, snapsen och skumpan. Sedan är det lätt att fortsätta med något glas i veckorna när vardagen är tillbaka.
Kroppen, som har vant sig vid att få alkohol – känna frid, ro, avslappning och ett behagligt rus – tycker att vi gott kan unna oss ett litet glas eller flera.
–Det börjar med överkonsumtion och självbedräglig medicinering, så småningom kommer missbruket och beroendet, säger Jörhan Engström Pienitzka.
Han ställer frågor som kan kännas obehagliga också för måttlighetsdrickaren.
Varför dricker vi alkohol över huvud taget?
Visst kan det vara gott, alkohol är ju en smakbärare, svarar vi. Och avkopplande.
Vad är det vi vill koppla av från?
Från stress, spänningar och rädslor. Från karriärhets och risktagande på jobbet. Samhället pressar oss hårt. Kroppen lagrar gamla rädslor och oförrätter. Det är lätt att hitta förevändningar för att döva dem. Men alkohol tär lika hårt på fysiken som jäkt och stress.
–Det är bättre att ta tag i tankar och känslor än att hälla brännvin på dem, säger Jörhan Engström Pienitzka. Testa en helg att ersätta alkoholen med en promenad, en bok eller meditation.
Arbetskamrater i farozonen
De flesta av oss fixar att dricka måttligt. Men om vi misstänker att en arbetskamrat dricker mer än så, hur ska vi handla då?
Det sämsta är att inte handla alls. Man kan faktiskt vara medberoende också som kollega genom att acceptera och skydda missbrukssymtom och bakfyllor.
–Inte så hedrande om arbetskamraten kör ihjäl sig själv eller andra, och man har vetat om problemen, säger Jörhan Engström Pienitzka.
Men hur ska vi hjälpa?
Proffsen verkar eniga: vi ska berätta för chefen, personalchefen eller en facklig förtroendeman. Vi ska vara tydliga och lägga fram fakta. Inte gå på skvaller utan redogöra för upprepade fadäser på personalfester, misskött arbete och bakrus. Har man jobbat ihop några år märks personlighetsförändringar redan innan det har gått så långt som till bristande hygien och klädsel.
–Men man ska för allt i världen inte leka terapeut själv, säger Jörhan Engström Pienitzka. Det kan bara slå tillbaka.
Det är chefernas tuffa jobb att ta de svåra samtalen. Några få av oss klarar av att ta itu med egna problem, men de flesta letar flyktvägar och känner skuld.
Jörhan Engström Pienitzka vet av erfarenhet. Många försökte tala honom till rätta när det begav sig. Ingen lyckades, ingen gick till chefen. Mot slutet drack han starksprit varje dag och nådde vändpunkten i en poliskontroll. Han stod utan körkort, utan familj och med 1,7 miljoner i skulder.
I dag återstår bara 30000 kronor av skulderna. Han är lyckligt nygift och driver tre företag, bland annat med terapi för drog- och alkoholberoende och åtgärdsprogram för missbruk. Han är ett exempel på att det aldrig är kört för den som har fastnat ens i ett gravt missbruk.
–När man får insikt om konsekvenserna kommer en vändpunkt, också om botten är nådd, säger han. Och vi som klivit av ett beroende eller missbruk har ofta en stor resursreserv. Dels kan vi använda den överkapacitet som tidigare gick till drickandet, dels vet vi att öppenhet och ärlighet är avgörande grundstenar.
Anders Edin på Folkhälsoinstitutet, som fick telefonsamtalet från den oroliga kvinnan, vad gjorde han mer?
Han rådde kvinnan att bokföra makens konsumtion. Det kan vara idé att göra föregen del också. Dina egna eller andras alkoholvanor kan du testa på ett enkelt sätt på http://alkoholprofilen.se/index2.html.
Posten: Målet är att hjälpa
Medarbetare ska hjälpas ur missbruket och kunna behålla jobbet. Det är målet på Posten som har en tydlig hållning i drog- och alkoholfrågor.
Det är känsligt, men inte lika skamligt som förut att medge att man har alkoholproblem. Angelica Björkbom som är chef för enheten Hälsa på Posten tycker att medvetenheten har ökat.
I den anonyma hälsoenkät, som alla anställda fyller i, uppger 5–10 procent att de upplever att de dricker för mycket. Rätt många går själv till företagshälsovården för att diskutera problemet.
– Det kan fortfarande vara obehagliga funderingar som man skjuter på. Men ju tidigare de tas på allvar, desto bättre, säger Angelica Björkbom.
Hon är personen bakom de anvisningar om alkohol och droger som numera finns i Postens policy för arbetsmiljö och hälsa. Där råder ingen pardon: arbetsplatserna ska vara drogfria. Arbete och missbruk är oförenliga. Inte minst när truckar och postbilar ska rattas.
– Cheferna har ett stort ansvar. Signalerna på att någon missbrukar kan vara många, men det är svårt att hitta bevis när de förnekas, säger hon.
Medarbetare uppmanas att vända sig till närmaste chef. Om det är chefen som dricker är det den fackliga förtroendemannen som ska kontaktas. Så här sprider Posten sitt budskap i
alkoholfrågor:
Information till alla nyanställda.
Repetition av alkoholpolicyn på arbetsplatsträffar minst en gång per år. Slumpvisa drogtester bland personal som kör fordon.
Alla nya chefer utbildas i svåra samtal och rehabilitering.Alla anställda erbjuds delta i föräldrakurser om ungdomar och droger.
Uppdagas missbruk görs en rehabiliteringsplan i samråd med företagshälsovården och drogterapeuter. Behandlingen är anonym, men vägrar medarbetare behandling kan det leda till att hon eller han mister jobbet.
– Problemen ska lösas på ett medmänskligt sätt, säger Angelica Björkbom. Ingen ska kränkas, målet är att hjälpa.
Frågor till dig själv
Om svarar ja på en eller två av nedanstående frågor befinner du dig i riskzonen för alkoholmissbruk och bör söka hjälp.
1. Har du försökt att dra ner på ditt drickande någon gång?
2. Har du blivit irriterad för att andra har kritiserat dig för ditt drickande?
3. Har du haft skuldkänslor för ditt drickande?
4. Har du använt alkohol som återställare?
