Motion gör alla till vinnare
Om du rör dig regelbundet klarar du jobbet bättre, visar forskning. Men ibland känns tiden knapp, och motivationen tryter. Då kan arbetsgivaren ge dig
hjälp på traven.
De allmänna hälsoråden är entydiga: alla bör vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter om dagen. En rask promenad duger gott, liksom att dammsuga eller jobba i trädgården. Om du ökar intensiteten, eller den dagliga dosen, förbättrar du din hälsa ytterligare. Daglig motion minskar risken för sjukdomar och gör dig starkare och gladare.
Men många av oss sitter mest still – framför datorn, på mötet, i bilen, vid tv:n. Och så försöker vi få dygnet att gå ihop, med alla åtaganden och måsten. Att få in träning i ett fullmatat schema kan kännas oöverstigligt.
Många arbetsgivare har insett vikten av att hjälpa sina medarbetare att hålla sig i form. En del erbjuder friskvårdsbidrag som en personalförmån, och sponsrar på så sätt hela eller delar av träningsavgiften. Andra ger möjlighet att träna på betald arbetstid. Sådana rättigheter brukar regleras i kollektivavtal på arbetsplatsen.
Motion höjer prestationen
Och visst har arbetsgivaren mycket att vinna på att du tränar. Det finns en tydlig koppling mellan motion och arbetsprestation, menar Ylva Fjell vid Mittuniversitetets institution för hälsovetenskap.
– Har man en bra fysisk kapacitet så klarar man arbetsuppgiftens fysiska och psykiska krav bättre. Man når inte gränsen lika snabbt. Blir jag starkare orkar jag mer, och jobbar bättre.
Principen gäller inte bara dem med fysiskt krävande arbetsdagar. Även
datorarbete tjänar på starkare bålmuskler. Regelbunden motion gynnar dessutom kroppens system för stresshantering, och bidrar starkt till nyproduktion av hjärnceller.
Men det gäller att orka bryta mönstret om man ständigt känner sig slutkörd efter jobbet, konstaterar Ylva Fjell.
– Hitta din vardagsmotion! Det går att börja enkelt och lätt. Och arbetsgivaren kan bjuda till och ge lite uppmuntran. Det ska vara kul, och att man gör det tillsammans.
Träning på arbetstid effektivare
Ur arbetsgivarperspektiv är det betydligt mer effektivt att erbjuda träning på arbetstid än förkortad arbetstid, enligt psykolog Ulrica von Thiele Schwarz. Hon forskar om ekonomiska effekter av hälsoinvesteringar vid Stockholms universitet, och har visat att anställda som i ett år fick ägna 2,5 timme av veckans arbetstid åt träning hade lägre blodsocker och mindre besvär av värk i nacke och axlar än anställda med förkortad arbetstid. Motionärerna hade också behållit en bättre allmän arbetsförmåga än de som hade jobbat på som vanligt.
Nu undersöker Ulrica von Thiele Schwarz vad arbetsgivaren kan tänkas tjäna på sådana resultat, i form av minskad sjukfrånvaro och bättre arbetsprestationer. Sanningen är att insatser som friskvårdsbidrag och motion på arbetstid ofta når de redan frälsta – enligt Ulrica von Thiele Schwarz ungefär 30 procent av oss.
– Då har det väldigt liten effekt, framför allt för arbetsgivaren. Utmaningen ligger i att hitta system som når folk
utöver det. De stora vinsterna är om man får med dem som annars inte skulle ha tränat, säger hon.
Men det gäller att hitta rätt nivå. Alltför ivriga uppmaningar om att motionera, äta rätt och sluta röka kan väcka frustration, och i värsta fall aktivt motstånd. När Torkild Thanem, docent inom företagsekonomi vid Stockholms universitet, undersökte två företag med aktiv hälsoprofil såg han just detta fenomen.
– Det var en betydande grupp som tyckte att arbetsgivaren inte hade med det att göra, så länge man gjorde sitt jobb. De kände att arbetsgivaren inkräktade på deras livsstil och integritet, säger han.
Inspiratörer upplevdes vara tjatiga
Trots att friskvården officiellt var frivillig på företagen kände många en outtalad press att motionera. Engagerade kolleger som utsetts till hälsoinspiratörer upplevdes som tjatiga. De mest hängivna började kommentera andras mat: »Ska du verkligen äta det där?« Som konsekvens slutade vissa att äta i det
gemensamma lunchrummet.
Friskvårdsinspiration kan således vara en komplicerad balansgång, trots goda avsikter. Enligt Torkild Thanem är det också svårt att mäta ekonomiska effekter av hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen, trots att löften om ökad produktivitet och piggare personal kan verka hoppingivande. Hans råd till arbetsgivare och läkare är att lägga undan pekpinnarna. Alla metoder fungerar inte på alla, och framgången beror på personlig motivation.
Tips för arbetsplatsen
- Anmäl er till ett motionslopp. Många arbetsgivare står för anmälningsavgiften om man anmäler ett lag.
- Starta en stegräkningstävling. Kanske kan jobbet stå för utrustningen som krävs.
- Dra igång ett lunchpass: gympa, yoga, styrketräning, stavgång. Samma tid varje vecka, helst i anslutning till jobbets lokaler.
- Utnyttja friskvårdstid och -bidrag om det finns. Hjälp varandra med motivationen.
- Koppla in en hälsocoach. Det finns en rad aktörer på marknaden. Ett exempel är riksförbundet Korpen, som genom hälsodiplomering vill hjälpa arbetsplatser att bli friskare.
Så kommer du igång
- Börja enkelt! Gå av bussen några hållplatser tidigare, eller ta cykeln till jobbet. Välj trapporna i stället för hissen, och försök ta en kort promenad på lunchrasten. Bara genom att röra dig mer i vardagen ökar du såväl ork som välbefinnande.
- Vill du komma igång på allvar kan du prova olika motionsformer för att hitta något du verkligen gillar. Ett bra knep är att planera in träningarna i förväg. Då blir träningen svårare att hoppa över. Och börja lugnt – bättre en gång i veckan än en rivstart du inte orkar fullfölja.
Friskvårdsbidrag
Friskvårdsbidrag som skattefri personalförmån måste rikta sig till alla på arbetsplatsen, även tidsbegränsat anställda. Motionen ska vara »av enklare slag«. Ett årskort på ett gym är normalt skattefritt. Någon fast prisgräns finns inte. Som enklare motion räknas till exempel gympa, bowling, motionsdans eller bollsport. Däremot omfattas inte sporter som kräver dyrare utrustning, som golf, ridning eller utförsåkning. Skattefri friskvård kan vara massage, akupressur, zonterapi eller fotvård.
