Vill utreda alternativ till höghastighetsjärnväg
Trafikverket har underskattat kostnaderna för höghastighetsjärnväg och myndigheten har inte heller prövat om det finns billigare alternativ, skriver Riksrevisionen, som granskat planeringsprocessen. Regeringen bör därför ge Trafikverket i uppdrag att göra om planeringen och utreda alternativa lösningar, anser Riksrevisionen.
”Huvudproblemet är att planeringen har utgått från lösningen snarare än problemet. Regeringen har tagit initiativ till höghastighetsjärnvägen utan att det funnits underlag i form av åtgärdsvalsstudier och samlade effektbedömningar”, konstaterar riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
När de förväntade kostnaderna för en höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö bedömdes 2003 uppgick de till 50 miljarder kronor. Det var en kraftig underskattning. Nu är bedömningen att projektet kommer att kosta omkring 250 miljarder kronor, skriver Riksrevisionen i en ny granskningsrapport.
I sin planering har Trafikverket inte heller i tillräcklig omfattning prövat om det finns andra billigare alternativ till infrastruktur än just en höghastighetsjärnväg, enligt Riksrevisionen.
”Övriga investeringsprojekt i den nationella transportplanen är generellt samhällsekonomiskt lönsamma. Den olönsamma höghastighetsjärnvägen riskerar därmed att konkurrera ut ett stort antal projekt som skulle ge mer nytta för pengarna”, kommenterar Ingemar Delveborn, som är projektledare på Riksrevisionen, i pressmeddelandet.
Riksrevisionen rekommenderar att regeringen tar beslut om att göra om processen innan man går vidare.
”Sammantaget kan vi konstatera att över tio års planering inte resulterat i ett fullvärdigt beslutsunderlag. Innan några fler beslut tas bör regeringen se till att Trafikverket gör om planeringen på rätt sätt, kommenterar riksrevisor Helena Lindberg planeringsprocessen.
Att kostnadskalkylen har skenat beror på man inte har undersökt billigare sätt att bygga höghastighetsbanan på, enligt Stefan Bieder, tidigare vice ordförande för ST inom Spårtrafiken, som varit engagerad i frågan i många år.
Han håller med Riksrevisionen om att planeringen bör göras om.
– Men vi vill försöka se om man kan bygga på andra sätt. Exempelvis på pelare, vilket vi tror skulle få ned kostnaderna, säger Stefan Bieder till Publikt.
Han påpekar också att man från politiskt håll inte har rest frågan om att begära EU-bidrag för projektet, något som skulle kunna få ned kostnaderna ytterligare.
Stefan Bieder betonar att en höghastighetsbana fortfarande är det bästa alternativet infrastrukturmässigt.
– Ja, det är det bästa alternativet eftersom man frigör kapacitet på spåren.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
Vid en omprövning bör ett sådant alternativ utredas ordentligt. Om ett sådant alternativ borde alla politiska partier kunna enas.
Här en länk till en debattartikel jag skrivit i frågan. Den är inte dagsfärsk, men ändå i huvudsak relevant
https://www.dn.se/asikt/bygg-riktiga-stambanor-for-alla-sorters-tag/
Enbart underhållskostnaden uppgår till högre summa än magnettågets 180 miljarder i investering och 87 miljarder i underhåll. Med andra ord så är magnettåget kostnadseffektivast.