Växande yrkeshögskola ses över
Regeringen vill vässa den starkt expanderande yrkeshögskolan med påbyggnadsutbildningar, mer utbildning för klimatomställning och ett gemensamt administrativt stöd. Det framgår av direktiven för en ny utredning.
Yrkeshögskolan har dubblerat sin storlek sedan 2014 och har i år runt 50 000 årsplatser. Nu har Maria Bernhardsen, policyexpert inom kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, fått i uppdrag av regeringen att se över en rad frågor om utbildningsformens framtid. Syftet är att ”förtydliga yrkeshögskolans roll i utbildningssystemet och skapa förutsättningar för att yrkeshögskolan ska kunna fortsätta att utvecklas med bibehållen kvalitet”, skriver utbildningsminister Anna Ekström, S, i ett pressmeddelande.
En fråga är vilka utbildningar som ska finnas långsiktigt och vilka som behövs för att möta ett växlande behov av kompetens i arbetslivet. Regeringen pekar bland annat på att yrkeshögskolan i högre grad än i dag kan bidra med utbildningar som ger kompetens för klimatomställningen. Utredningen ska också bedöma i vilken mån den kan ge påbyggnadsutbildningar och kurser som startar från en högre nivå.
På flera områden kan det bli aktuellt med en samverkan med högskolesektorn. Exempelvis nämns i direktiven att ansökningssystemet eventuellt kan samordnas med högskolans system för antagning, och när det gäller dokumentation av studieresultat är ett alternativ att ansluta sig till systemet Ladok, som ägs av ett konsortium bestående av 40 lärosäten och Centrala studiestödsnämnden.
Oavsett val av lösningar behövs ett gemensamt administrativt system för den hittills decentraliserade skolmodellen, anser regeringen.
Utredningen ska redovisas senast 15 juni 2023.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
