Varannan i jobb efter snabbspår
8 000 personer har deltagit i något av Arbetsförmedlingens 14 snabbspår sedan starten 2016. Ungefär varannan av deltagarna var i jobb inom två år från att de startat sitt snabbspår, redovisar myndigheten.
Arbetsförmedlingen har gjort en lägesbedömning av de 14 snabbspåren för nyanlända. Snabbspåren startade 2016, med syfte underlätta vägen till arbete för nyanlända med bakgrund inom yrken där det är brist på arbetskraft i Sverige, som lärare, kockar och sjuksköterskor. Många av dem som deltar i snabbspåren får ett jobb i rätt bransch, men i ett lägre kvalificerat yrke. Det framgår av en fördjupad uppföljning av sju snabbspår som Arbetsförmedlingen gjort.
”Vi har en stark arbetsmarknad. Det ökar motivationen att börja arbeta direkt, även om det är i ett lägre kvalificerat yrke än man har en bakgrund inom”, kommenterar Malin Blomgren, enhetschef på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.
En första validering, där den nyanländes yrkeskunskaper testas, visar enligt Arbetsförmedlingen att det är ovanligt att en person har tillräckliga kunskaper för att bli anställningsbar.
”Det krävs ofta kompletterande utbildning, goda kunskaper i svenska och praktik för att nå den kunskap som krävs. Vi tror att det skulle förbättra möjligheterna för fler att nå det högre kvalificerade yrket om det gick att kombinera arbete med kompletterande studier på ett bättre sätt än i dag”, anser Malin Blomgren.
Varannan av deltagarna i snabbspår hade jobb 19-21 månader efter start, 37 procent av kvinnorna och 55 procent av männen. Det är ungefär samma resultat som tidigare utvärderingar visat. En stor andel är då kvar i någon annan insats inom snabbspåren, till exempel utbildning.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.