Var tredje chef tilllåts inte sätta lön
Chefen har inte befogenhet att sätta lönen. Det upplever fler än var tredje tillfrågad Jusek-medlem som arbetar inom staten. Över 60 procent tycker att de inte kunnat påverka lönens storlek.
För Juseks medlemmar är individuell lönesättning i samtal medarbetare–chef det vanligaste när lönen sätts. Men många arbetsgivare följer inte modellen. Det framgår av Juseks undersökning bland 11 228 medlemmar. Av dem arbetar 4 475 inom staten.
Oftast är lönesamtalen korta. För var femte statligt anställd pågick lönesamtalet i 15 minuter eller mindre, för drygt 40 procent i 15–30 minuter. En timme eller mer hade enbart 7 procent av de tillfrågade.
En stor majoritet, 62 procent, upplevde inte att de kunde påverka lönens storlek.
Så många som 36 procent ansåg att chefen de löneförhandlat med inte hade mandat att sätta lönen och en dryg femtedel visste inte enligt vilka kriterier lönen sattes. Knappt hälften ansåg att det delvis stämde att de kände till lönekriterierna.
Ungefär var tredje Jusek-medlem i staten var missnöjd med lönesamtalet och en dryg fjärdedel ansåg att chefen inte kunde bedöma deras arbetsprestation.
När det gäller sättet att löneförhandla föredrog 43 procent sifferlösa avtal med lönesamtal plus lokal förhandling, medan så många som 30 procent inte hade någon säker uppfattning om hur det bör gå till.
För Juseks medlemmar över hela arbetsmarknaden är undersökningens resultat ungefär detsamma:
Till exempel uppger sex av tio att de inte kan påverka löneutfallet i lönesamtal. En tredjedel uppfattar att chefen inte har mandat att sätta lönen och bara en fjärdedel anser att chefen kan bedöma deras arbetsprestation.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
