Vanligt att statligt anställda inte berättar om sexuella trakasserier
En av sju har utsatts för sexuella trakasserier på jobbet det senaste året, lika många som 2018. En majoritet av de statligt anställda som utsätts berättar inte om det för någon, enligt en ny rapport från ST. ”Det finns en tystnadskultur”, säger Martina Cras, utredare på ST.
Trots att problemen med sexuella trakasserier fick stor uppmärksamhet under metoo-uppropen 2017 tycks väldigt lite ha hänt på arbetsmarknaden. 14 procent av alla yrkesverksamma uppger att de utsatts för sexuella trakasserier på jobbet under det senaste året, enligt undersökningen Trakasseribarometern från opinionsundersökningsföretaget Verian. Det är en lika stor andel som när Verian gjorde den första Trakasseribarometern 2018.
– När metoo kom och man började göra undersökningar var känslan att det hände väldigt mycket, man tog fram handböcker och skapade rutiner. Men man följde inte upp frågan riktigt, säger Martina Cras, utredare på ST.
I tidigare arbetsmiljöundersökningar som ST gjort har 12 procent av medlemmarna uppgett att de har utsatts för sexuella trakasserier, alltså en något mindre andel än genomsnittet på arbetsmarknaden. ST har också beställt statistik från Trakasseribarometern över situationen för statligt anställda, som visar att 58 procent av dem som utsätts för sexuella trakasserier blir trakasserade av en kollega. Det är en betydligt högre andel än på arbetsmarknaden som helhet, där 46 procent av de drabbade utsätts av en kollega.
– Det är svårt att säga varför fler utsätts av kollegor inom staten än generellt, men det tyder på att man inte pratar om problemen på arbetsplatserna, säger Martina Cras, som är författare till STs rapport.
Att Arbetsgivarverkets statistik över sexuella trakasserier visar på betydligt lägre siffror gör att många arbetsgivare kanske inte förstår omfattningen av problemet, menar Martina Cras.
– Enligt Arbetsgivarverket är det bara några få procent av de statligt anställda som har utsatts, men det är för att de bara frågar ”har du blivit utsatt för sexuella trakasserier?”. Det räcker inte, man måste ge exempel på situationer som innebär trakasserier för att få fram hela bilden, säger Martina Cras.
Det visar även Trakasseribarometern. Endast 2,6 procent av de yrkesverksamma svarar att de utsatts för sexuella trakasserier när de får frågan. Men när de får en lista på olika grova oönskade beteenden – som innebär sexuella trakasserier – svarar i stället 14 procent att de utsatts.
Bland unga i åldrarna 18–29 år, personer med utländsk bakgrund, HBTQI-personer och personer med upplevd funktionsnedsättning uppger en femtedel av de svarande i Trakasseribarometern att de blivit utsatta för sexuella trakasserier under det senaste året.
– När man är normbrytare tenderar man att bli mer utsatt. Olika former av trakasserier och diskriminering hänger ihop. Man behöver jobba med dem integrerat och prata med grupperna i samverkan med facket för att förstå vad det är för typ av utsatthet de möts av, säger Martina Cras.
En annan grupp som utsätts i högre utsträckning är visstidsanställda. I den gruppen har 19 procent trakasserats det senaste året.
– Visstidsanställda har en mer utsatt position generellt på arbetsmarknaden och kan därför råka illa ut, säger Martina Cras.
Varannan person som utsätts för sexuella trakasserier berättar inte för någon, visar Trakasseribarometern. Bland statligt anställda är det ännu fler som inte berättar: 55 procent, enligt STs rapport.
– Det finns en tystnadskultur, folk vågar inte berätta. Det finns en skam också när man trakasseras av en kollega, det kan vara lättare att erkänna när trakasserierna kommer utifrån. Ofta är det personen som har utsatts som blir skuldbelagd, och det behöver vi komma ifrån, säger Martina Cras.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
