Utslussning minskar risk för återfall
De intagna som avslutar sitt fängelsestraff med någon slags utslussning löper mindre risk för återfall. De löper också mindre risk för drog- eller alkoholförgiftning vid frigivningen, enligt en studie från Kriminalvården.
Kriminalvården arbetar med fyra särskilda utslussningsåtgärder – frigång, utökad frigång, vårdvistelse och halvvägshus – för att underlätta övergången från anstalt till frihet. I en aktuell studie har forskarna Mats Forsman och Yael Werner vid Kriminalvårdens forsknings- och utvärderingsenhet undersökt hur utslussning påverkar risken för återfall i brott.
Av drygt 38 000 frigivna under perioden 2007-2013 gick drygt var femte igenom någon form av utslussningsåtgärd. Bland dessa var risken att återfalla i brott 14 procent lägre än bland de intagna som inte hade haft någon utslussningsåtgärd. Risken för att drabbas av akut alkohol- eller narkotikaförgiftning under uppföljningstiden var 15 procent lägre.
”Kriminalvården arbetar evidensbaserat. Detta är ett viktigt kvitto på att utslussning minskar risken för återfall i brott”, skriver generaldirektör Nils Öberg i ett pressmeddelande.
Den återfallsförebyggande effekten av utslussning var mest tydlig hos klienter som fått utökad frigång och frigång. Vid utökad frigång vistas klienten i hemmet med fotboja, medan en klient med frigång enbart är utanför anstalten dagtid. Den återfallsförebyggande effekten av vårdvistelse och halvvägshus, där klienten bor i ett boende med personal, är enligt studien inte lika tydlig.
”Vi skulle behöva ta reda på mer och fördjupa analysen gällande de åtgärderna”, skriver forskningsledaren Mats Forsman i pressmeddelandet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.