Utredning vill ha mer dialog med lärosäten
En ny dialogbaserad och lärosätesanpassad modell för styrningen av universitet och högskolor är vad Styr- och resursutredningen föreslår i sitt betänkande. Enligt förslaget ska styrningen läggas fast genom en samlad proposition vart fjärde år.
Regeringens särskilda utredare Pam Fredman betonar i sitt betänkande den akademiska friheten som en grund för kunskapsutveckling, och tillit till att denna inte styrs eller begränsas av politiska, ekonomiska eller andra intressen. Men den akademiska friheten förutsätter också ansvar i form av integritet och hög kvalitet:
– När vi ser runt om i världen att akademisk frihet är under press är det viktigt att vi värnar om den. Därför vill vi skriva in den akademiska friheten i högskolelagen, sade Pam Fredman i samband med en presskonferens där utredningens förslag presenterades.
Utredningen om styrning för statliga lärosäten vill också främja högskolans strategiska handlingsförmåga genom att ge lärosätena långsiktiga ramar och handlingsutrymme att ta ansvar utifrån sina respektive förutsättningar. Samhällsansvar, långsiktighet, flexibilitet och förnyelse är andra nyckelord i utredningen.
I betänkandet betonas uppföljning och utvärdering som underlag för beslut och prioriteringar. Samtidigt behöver omfattningen av uppföljning och utvärdering begränsas och utformas på så att negativa styreffekter undviks.
Vart fjärde år, knutet till riksdagens mandatperioder, vill utredningen att regeringen presenterar en samlad proposition för högre utbildning och forskning. Som grund förordar utredningen en dialogbaserad, samordnad och långsiktig ram för den direkta styrningen i stället för dagens myndighetsdialoger, regleringsbrev eller särskilda uppdrag till lärosäten.
Därför vill utredningen se ett dialogbaserat och lärosätesanpassat styrinstrument i form av fyraåriga överenskommelser där varje lärosätes mål och uppföljningskriterier formuleras för ett antal av politiken prioriterade områden, som komplement till regleringsbreven. Mål och uppföljningskriterier ska tydligt vara lärosätets ansvar.
För att öka högskolans forskningsresurser utan att öka de totala anslagen vill utredningen flytta resurser från till exempel forskningsråden till lärosätena. Utredningen lägger inget konkret förslag för hur detta skulle gå till, men konstaterar att detta är den enda framkomliga vägen utan att skjuta till mer pengar totalt.
– Vi behöver ha en större andel direkta forskningsanslag till lärosätena, konstaterade Pam Fredman under presskonferensen.
Utredningen fördjupar sig också i jämställdhetsfrågorna inom högskolan. Det räcker inte att ha ett mål om att få fler kvinnliga professorer, påpekade Pam Fredman. Den jämställdhetsintegrering som ska genomsyra arbetet i alla myndigheter, högskolor och universitet ska också vara grunden för lärosätenas jämställdhetsarbete. Att arbeta med karriärvägar och övriga tjänstetillsättningar kan komplettera målet om fler kvinnliga professorer.
Utredningen vill ha ett samlat anslag till utbildning och forskning utan att pengarna öronmärks för det ena eller andra ändamålet.
– Lärosätena ska få ta sitt ansvar och själva avgöra hur anslaget ska fördelas mellan utbildning och forskning. Vi lägger över ett stort ansvar, men vi tror att de kan leva upp till det uppdrag man har och att man verkligen bejakar den akademiska friheten. Vårt förslag handlar väldigt mycket om att gå från konkurrens till att betona kompetens. Lärosätena måste få hitta de former som passar dem, sa Pam Fredman.
– Vi måste lyfta blicken och ta ett helhetsperspektiv, det gäller alla inblandade, menade den särskilda utredaren.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
