Utredning föreslår minskade straffrabatter
Den så kallade Flerbrottsutredningen föreslår en ny modell för beräkning av strafftid när den åtalade begått flera brott. Förslaget innebär hårdare straff för den som döms för många brott.
Enligt nuvarande praxis får varje nytt brott i en brottsserie en allt mindre betydelse för det sammanlagda straffet, konstaterar den särskilde utredaren Anders Perklev, president och chef för Svea hovrätt, och utredningens sekreterare Kristina Lagercrantz, i en debattartikel i Dagens Nyheter. Utredningens förslag innebär i stället att varje tillkommande brott ska medföra att straffet skärps på ett likformigt sätt. Det ska enligt utredningen minska risken för att någon som har begått ett visst antal brott i praktiken blir straffimmun redan innan straffmaximum har uppnåtts.
I dag finns ingen lag som reglerar hur domstolarna ska beräkna straffet för tillkommande brott vid flerbrottslighet. Enligt den praxis som utvecklats döms den åtalade fullt ut för det grövsta brott som begåtts, och för tillkommande brott minskas den relativa strafftiden genom den så kallade straffrabatten. Rabatten blir större för varje tillkommande brott, vilket kan leda till att den dömde helt slipper tillkommande strafftid för ett eller flera mindre allvarliga brott. Den nya modell som föreslås av utredningen leder till påtagligt strängare straff för den som döms för ett stort antal brott, eller för flera brott som innefattar en allvarlig kränkning av brottsoffret.
Utredningen föreslår också att maximistraffen vid flerfaldig brottslighet ska höjas, som mest upp till fängelse i 16 år. Utredningen vill också att hela den tillgängliga straffskalan ska utnyttjas oftare än i dag. Det skulle innebära att det blir vanligare att dömas till maximistraff. Möjligheterna att utdöma fängelsestraff ska enligt utredningens förslag också bli större i de fall då någon har gjort sig skyldig till ett flertal brott som var för sig endast skulle leda till böter.
Enligt utredningens beräkningar kommer förslaget leda till att ytterligare 790 fängelseår döms ut varje år. För att klara det behöver Kriminalvårdens anslag öka med omkring 700 miljoner kronor årligen.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
