Utredning bekräftar brister i ledarskapet
Trivseln på Länsstyrelsen i Stockholms län har blivit betydligt bättre sedan Anna Kinberg Batra lämnade posten som landshövding. Men den nuvarande ledningsgruppen måste arbeta för att stärka det interna förtroendet, enligt en extern kartläggning av arbetsmiljön som Arbetsvärlden var först med att rapportera om.
Det har gått knappt fyra månader sedan regeringen i september tvingade Anna Kinberg Batra att lämna posten som landshövding i Stockholms län, sedan hon vid flera tillfällen hade kringgått det regelverk som gäller för myndigheters anställningsprocesser. Hon hade också gjort sig impopulär på myndigheten på grund av sin ledarstil, vilket Publikt tidigare har rapporterat om.
Flera utredningar har granskat de felaktiga tjänstetillsättningarna, och nu har också en genomlysning av ledarskapet genomförts. Företagshälsovården Falck, tidigare Previa, har intervjuat 37 chefer, medarbetare och fackliga företrädare.
Det är i någon mån en blandad bild som framkommer i Falcks rapport. De allra flesta av de intervjuade har en negativ bild av Anna Kinberg Batras ledarskap och säger att hon var okunnig, lynnig och ofta bemötte människor på ett föraktfullt sätt. Anställda som starkt identifierar sig med statstjänstemannarollen framhåller också att det var problematiskt när landshövdingen inte följde regelverken. Men några lyfter fram positiva sidor och beskriver henne i stället som påläst, engagerad och en drivkraft för förändring.
De allra flesta som intervjuats säger att de nu trivs med sitt arbete och sin arbetsplats, och många uttrycker en lättnad över att man lämnar en orolig tid bakom sig.
Relationerna mellan parterna var också ansträngd under Anna Kinberg Batras ledarskap, med bristande samverkan. Där är ett arbete redan i gång, berättar STs avdelningsordförande Ulrika Holmström för Publikt.
– Vi har en gemensam ambition att få till en bra process, och det är otroligt viktigt för oss. Vi har haft en bra dialog med HR och den tillförordnade länsöverdirektören, och det finns en vilja att ta tag i problemen. Det gäller både det som har kommit fram i den här rapporten och tidigare granskningar, till exempel från Justitieombudsmannen, säger hon.
Hon anser att rapporten ger en rättvisande bild av situationen under den förra landshövdingen.
– Det var inte alla som upplevde ledarskapet som toxiskt eller dåligt. En del har blivit väl bemötta, jag själv blev det. Jag har en känsla av att det hängde samman med vilka frågor som prioriterades. Men väldigt många blev dåligt bemötta, och även de som inte drabbades personligen såg problem med ledarstilen.
Ulrika Holmström tycker också att rapportens rekommendationer är bra. I den skriver Falck bland annat att departementet bör ha en formaliserad uppföljning när en ny landshövding tillsätts. Enligt rapporten behövs också förbättringar av samarbetsklimatet i länsstyrelsens ledningsgrupp och ett långsiktigt arbete för att stärka det interna förtroendet för ledningen.
– Ledningsgruppen behöver absolut jobba med att återfå förtroendet. Där fanns nog en rädsla för att gå emot Anna Kinberg Batra, och det kan man förstå. Men som chef har man ändå ett ansvar för att se till att verksamheten går rätt till, säger Ulrika Holmström.
Tiden före landshövdingens avgång var oerhört påfrestande för många, konstaterar hon.
– Många medarbetare fick frågor från bekanta och tyckte att det var jobbigt att försöka förklara. Med uppmärksamheten i media blev det också ansträngt för dem som arbetar med utlämning av allmänna handlingar, och för oss fackliga företrädare var det otroligt intensivt att vara tillgängliga och samordna oss internt.
Den typen av stress är borta, men myndigheten brottas fortsatt med hög arbetsbelastning och otillräckliga resurser, enligt Ulrika Holmström.
– Vi har många vakanta tjänster som inte återbesätts. Det har slagit olika hårt på olika enheter, en del har det väldigt tufft. De ekonomiska problemen beror inte främst på Anna Kinberg Batra, även om vissa beslut hon fattade inte direkt hjälpte.
Några dagar innan regeringen meddelande att landshövdingen skulle lämna sin post krävde STs ordförande Britta Lejon hennes avgång. Det var ett viktigt stöd för det lokala facket, säger Ulrika Holmström.
– Det avlastade oss, som hade svårt att ställa det kravet eftersom vi inte visste om hon faktiskt skulle avgå.
Hon är över huvud taget mycket nöjd med stödet från förbundet.
– Vi har mycket kontakt med vår ombudsman, och det var ovärderligt under hela processen, säger Ulrika Holmström.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
