Utredare vill låta Arbetsförmedlingen matcha
Knappt tre veckor efter att uppgörelsen mellan S, MP, C och L slog fast att Arbetsförmedlingen ska krympas och renodlas lämnar regeringens utredare Cecilia Fahlberg ett förslag i annan riktning. Hon vill låta Arbetsförmedlingen fortsätta med matchningsinsatser i egen regi. Ingen forskning visar att privata utförare når bättre resultat än Arbetsförmedlingen, slår hon fast.
Cecilia Fahlberg fick 2016 uppdraget att utreda hur statens arbete för en välfungerande arbetsmarknad kan förbättras. Utredningen fick 2017 tilläggsdirektiv på begäran av riksdagen, där oppositionen krävde en total omdaning av Arbetsförmedlingen och att de delar av Arbetsförmedlingens uppdrag som inte innebär myndighetsutövning skulle läggas ut på andra aktörer.
I stora drag är det också vad som aviseras i regeringens överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna. Enligt det så kallade januariavtalet ska Arbetsförmedlingen ”reformeras i grunden” och fortsättningsvis i huvudsak ägna sig åt kontroller, statistik och analys. De arbetssökande ska själva få välja mellan ett antal fristående aktörer som matchar och rustar de arbetssökande.
Cecilia Fahlberg skriver dock i sin utredning att de mervärden som externa aktörer väntas tillföra behöver ”identifieras”, eftersom varken svensk eller internationell forskning hittills kunnat slå fast att externa utförare uppnår bättre resultat än Arbetsförmedlingen.
Utomstående utförare av arbetsmarknadstjänster står i dag för 60 procent av tjänsterna, genom Arbetsförmedlingens upphandling. Cecilia Fahlbergs förslag är att såväl interna som externa tjänsteleverantörer ska finnas kvar och behandlas lika. Om även Arbetsförmedlingen coachar och utför andra arbetsmarknadstjänster ökar konkurrensen och individens valfrihet, anser hon.
– I Sverige finns inte heller en marknad för arbetsmarknadstjänster i hela landet, och det kan också vara ett skäl att inte lägga ut allt, sade hon på presskonferensen där utredningen presenterades.
Men även Cecilia Fahlberg vill se stora förändringar. Alla regeringar har velat forma Arbetsförmedlingen, påpekar hon. Det har resulterat i en svåröverskådlig, detaljerad och ryckig styrning, vilket i sin tur gör det svårt att se vad som fungerar väl och vad som inte gör det.
– Ett exempel är förordningen om arbetsmarknadspolitiska program, som har ändrats 31 gånger de senaste två åren.
Utredningen presenterar flera förslag som berör både Arbetsförmedlingen och andra aktörer av betydelse för arbetsmarknadspolitiken och kompetensförsörjningen:
- En ny instruktion för Arbetsförmedlingen. Huvuduppdraget ska vara att erbjuda utbildning, rehabilitering, ekonomiskt stöd och annat allmänt arbetsmarknadsstöd till personer som står långt från arbetsmarknaden. De som har lättare att hitta jobb ska främst erbjudas digitala tjänster.
- Arbetsförmedlingen ska göra en arbetsmarknadsbedömning av arbetssökande personer, med den enskildes behov i fokus. Bedömningen ska ligga till grund för beslut om stöd.
- Arbetsförmedlingen bör åläggas att arbeta mer kostnadseffektivt, och förvaltningsanslaget bör minska successivt från 2020. Bedömningen är att anslaget på sikt kan minskas med 1,5 miljarder kronor.
- Problemet med Arbetsförmedlingens bristande kontroll av arbetslöshetsersättningen måste lösas, antingen genom att arbetsuppgifterna stöd och kontroll separeras inom myndigheten eller genom att kontrollansvaret förs över till a-kassorna.
- Kommunernas insatser för arbetslös behöver göras tydlig i lag. Annars finns enligt utredningen risk för dubbelarbete eller att individer faller mellan stolarna.
- En nationell myndighet för kompetensförsörjning bör inrättas och samla ansvar som nu är spritt på flera aktörer. En strategi ska tas fram i samarbete med bland andra arbetsmarknadens parter.
På presskonferensen fick Cecilia Fahlberg frågan om hennes utredning riskerar att hamna i papperskorgen, med tanke på det vägval regeringen gjort tillsammans med Centern och Liberalerna. Det trodde hon inte.
– Vi har gjort en omfattande analys och bidrar med mycket ny kunskap och nya perspektiv. Jag är övertygad om att det är till stor användning även i det fortsatta arbetet.
STs ordförande Britta Lejon säger att hon hoppas att politikerna tar till sig arbetsmarknadsutredningens slutsatser. Januariavtalets utgångspunkter kring jobbmatchning och externa aktörer är föråldrade och baserar sig på felaktiga antaganden, anser hon.
– Det handlar väldigt lite om matchning i dag utan om människor som står väldigt långt från arbetsmarknaden. Det handlar om allt från psykologiskt stöd till stora utbildningsinsatser. Det är mycket mer långsiktiga processer än vad som beskrivs i januariavtalet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
