Utbildningsministern vill se fler korta utbildningar för omställning
Det nya omställningsstudiestödet som införs 2023 ska ge personer mitt i livet möjlighet att vidareutbilda sig eller ställa om. Stödet ska ge ersättning för upp till ett års studier. ”Nu ska vi ska jobba hårt för att se till att vi får fler utbildningar som är på runt ett år”, säger utbildningsminister Anna Ekström.
Regeringen kallar det för den största trygghets- och frihetsreformen på svensk arbetsmarknad i modern tid. Arbetstagare som behöver vidareutbilda sig eller ställa om för att behålla sin konkurrenskraft på arbetsmarknaden kan från 1 oktober i år söka ett särskilt studiestöd hos CSN.
Utbildningsminister Anna Ekström ser flera fördelar med stödet. En sådan menar hon är en mer dynamisk arbetsmarknad där lediga jobb snabbare kan tillsättas, till exempel inom den gröna industrin som växer snabbt.
– Men allra viktigast kommer reformen att bli för den enskilda individen som får chansen att byta jobb eller bransch mitt i livet, säger hon.
Omställningsstudiestödet vänder sig till personer som är etablerade på arbetsmarknaden och har arbetat minst ett av de två senaste åren och minst åtta av de senaste fjorton åren.
Stödet består av en bidragsdel som ska täcka upp till 80 procent av lönen upp till ett maxtak, vilket innebär att den som ansöker kan få som mest 20 500 kronor i månaden i bidrag. Det kan kompletteras med ett lån på max 12 300 kronor i månaden.
Dessutom kan arbetsmarknadens parter komma överens om ytterligare stöd i kollektivavtalen.
Det går att få omställningsstudiestöd för som mest 44 veckors heltidsstudier, vilket motsvarar ett år. Det är också möjligt att studera på deltid och få ersättning under en längre tid.
Ett krav för att få stödet är att studierna ska stärka personens förutsättningar på arbetsmarknaden, med beaktande av arbetsmarknadens behov. Det går alltså inte att få stöd för rena hobbykurser, poängterar utbildningsminister Anna Ekström.
– Det ska vara utbildningar som förbättrar ens chanser på arbetsmarknaden så att man lättare kan byta jobb eller bransch. Eller komma mer till sin rätt på det jobb man redan har.
Man kan få stöd för högst ett års heltidsstudier, är inte det kort tid för att kunna ställa om?
– Det kommer att bli väldigt viktigt för utbildningsanordnarna, som komvux och Yrkeshögskolan, men även universitet och högskolor, att se till att man har ett utbud av utbildningar som i och med detta kommer att efterfrågas på arbetsmarknaden.
Kommer regeringen att ställa något krav på universitet och högskolor att leverera den här typen av utbildningar?
– Egentligen tycker jag att det kravet redan finns, universitet och högskolor ska ha koll på vilka behov som finns på arbetsmarknaden. Men det är klart att jag kommer att ha en noggrann dialog med utbildningsanordnarna, jag har bjudit in dem för en diskussion om detta.
I dag har arbetsmarknaden exempelvis ett stort behov av poliser och sjuksköterskor, yrken som kräver minst tre års studier och därför inte går att finansiera enbart med omställningsstudiestöd. Anna Ekström menar att det är väldigt viktigt att det utbildas fler personer inom dessa yrken, men förklarar att det inte är syftet med den här reformen.
– Just omställningsstudiestödet syftar till att hjälpa människor som behöver ställa om mitt i livet. Till exempel finns det möjlighet att ställa om till lärare genom att läsa in kortare pedagogisk utbildning och det passar ju som hand i handske med omställningsstudiestödet.
Det är Centrala studiestödsnämnden, CSN, som kommer att pröva och besluta om omställningsstudiestöd. Men omställningsorganisationerna får också en viktig roll. CSN måste i varje enskilt fall ge den aktuella omställningsorganisationen, som för statlig sektor är Trygghetsstiftelsen, möjlighet att yttra sig om hur den sökta utbildningen kommer att stärka den studerandes framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. Yttrandet ska vara vägledande för beslutet.
Anna Ekström menar att omställningsorganisationerna har lång erfarenhet av att samarbeta med utbildningsanordnare och att bedöma vilka chanser olika utbildningar ger på arbetsmarknaden.
– Det är en erfarenhet som vi ska ta tillvara.
Arbetsmarknadens behov är ett luddigt begrepp. Ser du någon risk för godtycklighet i det avseendet?
– Det är klart det är svårbedömt. Å andra sidan är det precis den typen av bedömningar som till exempel medarbetare inom Arbetsförmedlingen är vana att göra. Det är klart att det är svårt, men inte omöjligt, säger Anna Ekström.
Hon framhåller också att CSN ska fatta beslutet på professionella grunder och att det på myndigheten finns ordentliga kvalitetssäkringssystem och kontroller så att pengarna inte går till fel saker.
Kommer regeringen att inrätta någon tillsyn över omställningsorganisationernas arbete?
– Nej, däremot kommer hela reformen att utvärderas, men hur det kommer att gå till har jag inga besked om i dag.
Reformen kommer delvis att finansieras genom höjd ränta för studielån, från 0,05 procent till 0,5 procent.
Ser du någon risk med att det kommer att avskräcka yngre personer från att ta vanligt studielån?
– Nej, jag ser inte den risken. Även med den nya räntemodellen har vi ett av väldigt generöst studiemedelssystem och min bedömning är att den höjda räntan kommer att vara hanterbar för den enskilde.
Anna Ekström poängterar att reformen innebär att även unga personer som börjar studera med vanligt studiemedel i dag, kommer att ha möjlighet att ta del av omställningsstudiestödet senare i livet.
Kritiker menar att den höjda räntan innebär att akademiker får betala för att outbildade vuxna ska kunna ställa om, vad har du för kommentar till det?
– Först och främst så finansieras större delen av reformen genom skattemedel. Sedan vet vi att kompetensutveckling är någonting som i stor utsträckning går till dem som redan har en ganska lång utbildning. Det är också så att det studiestöd man får när man går en lång utbildning är något som hela samhället solidariskt gått in och finansierat, så jag kan inte se kopplingen till att det är studenter som bekostar det här.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
