Upphandlingar uppfyller inte krav på miljöhänsyn

UPPHANDLING2022-11-23

De statliga upphandlingarna uppfyller inte kraven när det gäller miljöhänsyn, konstaterar Riksrevisionen efter en granskning. Enligt rapporten är statens arbete med dessa frågor inte effektivt.

Staten gör årligen upphandlingar för hundratals miljarder kronor. Totalt görs offentliga upphandlingar för cirka 800 miljarder kronor årligen. Riksdagen har flera gånger poängterat att offentliga upphandlingar ska ta miljöhänsyn, och att Sverige ska vara ett föredöme på området.

Det är bakgrunden till Riksrevisionens granskning av hur staten arbetar med miljöhänsyn vid upphandlingar. Myndighetens övergripande slutsats är att många statliga myndigheter saknar en tillräckligt välorganiserad inköpsprocess och tillräcklig miljökompetens för att arbeta effektivt med frågorna.

”Myndigheternas engagemang har visserligen ökat, men det är fortfarande vanligt med brister i styrning, organisation, kompetens och uppföljning”, konstaterar riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet krävs ofta både bransch- och miljökompetens för att kunna ta miljöhänsyn vid upphandling. Men enligt Riksrevisionens granskning saknar närmare varannan myndighet tillräcklig kompetens i miljöfrågor. Dessutom analyserar myndigheterna inte i tillräcklig utsträckning miljökonsekvenserna vid sina upphandlingar.

”I praktiken läggs ofta ansvaret för att ta miljöhänsyn på den enskilda upphandlaren och myndigheten blir då beroende av den personens intresse och ambitionsnivå. Det är för sårbart”, understryker Henrik Allansson, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen konstaterar också att myndigheterna inte i tillräckligt stor utsträckning följer upp de miljökrav som ställts när upphandlingar väl är genomförda. Det leder till risker att leverantörerna inte lever upp till de miljökrav som de utfäst sig att följa.

Enligt Riksrevisionen tillhandahåller Upphandlingsmyndigheten ett väl utformat stöd för miljöhänsyn, som de statliga myndigheterna borde använda sig av i större utsträckning. Riksrevisionen lyfter också fram Kammarkollegiets statliga ramavtal som ett viktigt stöd för att säkerställa att miljöhänsyn tas. Men enligt Riksrevisionen använder myndigheterna endast i liten utsträckning möjligheten att ta ytterligare miljöhänsyn i samband med avrop från de avtalen.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA