Unga kvinnor får mer kvalificerade jobb

ARBETSMARKNAD2019-04-03

Yngre män etablerar sig tidigare än jämnåriga kvinnor på arbetsmarknaden, enligt en ny rapport från Statistiska centralbyrån, SCB. Men kvinnor får i genomsnitt mer kvalificerade arbeten.

SCB har följt upp hur utbildning och arbetsliv artat sig för dem som föddes 1990 och gått ut gymnasiet. Skillnaderna mellan kvinnor och män är relativt stora.

Det är sedan länge ett faktum att fler kvinnor än män studerar på högskolan. Bland dem som föddes 1990 hade 64 procent av kvinnorna och 48 procent av männen gått vidare till högskolan under den period som SCB tittat på – sju år efter avslutad gymnasieskola.

Fler kvinnor studerade också på komvux och folkhögskola efter gymnasiet, medan männen var något fler på yrkeshögskoleutbildningar.

Männen dominerar framför allt bland dem som inte läst vidare efter gymnasiet: 32 procent mot 16 procent bland kvinnorna. Det förklaras till viss del av att fler män gått yrkesförberedande gymnasieprogram.

De yrkesförberedande gymnasieprogrammen och utbildningar på yrkeshögskola bidrar till att män etablerar sig tidigare på arbetsmarknaden. Skillnaden mellan könen var som störst tre år efter gymnasiet. Då var 39 procent av männen i 1990 års årskull etablerade i jobb, mot 26 procent av kvinnorna. Även efter sju år fanns en skillnad: då var 66 procent av männen och 58 procent av kvinnorna etablerade.

Med ”etablerad på arbetsmarknaden” menar SCB att man har en viss månadsinkomst och inte varit arbetslös eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd under året.

De skilda utbildningsvägarna leder också till att kvinnor i högre utsträckning får arbeten som kräver högskoleutbildning. I den årskull SCB följt upp hade 44 procent av kvinnorna sådana arbeten, enligt yrkesklassificeringen SSYK. Bland männen var andelen 31 procent. Kvinnorna var särskilt starkt representerade i yrken som kräver en längre högskoleutbildning, normalt fyra år eller längre.

SCBs rapport berör inte hur lönebilden ser ut i årskullen 1990.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA