Turkiska fackledare inför rätta

TURKIET2014-02-12

23 fackliga ledare har släppts ur fängelse i Istanbul. Men terroranklagelserna hänger fortfarande över dem. »Bevisen«
mot de åtalade är att de deltagit i demonstrationer eller läst regeringskritiska tidskrifter, säger TCOs Lars Bengtsson som var närvarande vid rättegången.

Närmare 170 fackligt aktiva fängslades runt om i Turkiet i februari förra året. Det skedde i ett polissvep efter ett politiskt attentat. Många av de gripna tillhör fackförbund som organiserar offentliganställda.

29 av dem har hållits kvar i fängsligt förvar sedan dess, och den gemensamma rättegången mot dem inleddes i januari i Istanbul. De åtalas för brott mot de antiterrorlagar som infördes 2008 och påstås ha haft kontakter med terrororganisationer. Men det finns ingen substans i anklagelserna, säger TCOs internationella sekreterare Lars Bengtsson, som var närvarande under rättegången tillsammans med fackliga företrädare från flera andra länder.

– Terroristlagen har gummiparagrafer som kan tillämpas på väldigt mycket. De bevis som framfördes var av karaktären att man deltagit i demonstrationer, varit på konserter med progressiva musiker eller haft vissa tidskrifter hemma.

Det utspelades känslostarka scener i den knökfulla, överhettade och syrefattiga rättssalen när de 29 åtalade återsåg familj, vänner och fackliga kolleger, berättar Lars Bengtsson.

– Jag tror att tårarna rann på alla som satt i salen. Man blev ganska tagen.

Efter flera rättegångsdagar släpptes 23 personer, men bara i väntan på att målet återupptas i maj. Sex lokala fackliga ledare, tre kvinnor och tre män, fick stanna kvar i häkte.

Rättegången är ingen undantagshändelse, säger Lars Bengtsson. Veckan innan ställdes drygt 500 fackligt aktiva inför skranket i huvudstaden Ankara, anklagade för våldsamheter under en demonstration.

– Attackerna mot facken är en tredje våg sedan antiterrorlagen infördes. Man började med att angripa ungdomsorganisationer, sedan journalister och författare.

Rättegångarna har fått begränsad uppmärksamhet i Turkiet, enligt Lars Bengtsson.

– Det är bara de oberoende medierna som rapporterar.

Förhandlar om EU-medlemskap

Turkiet förhandlar sedan 2005 om medlemskap i EU. EUs hållning är att Turkiet – förutom att erkänna Cypern – måste stärka skyddet för mänskliga rättigheter, för minoriteter och för yttrande- och religionsfriheten. KESK, ett av de turkiska facken för offentliganställda, har en framträdande roll i kampen för demokrati och för fackliga rättigheter.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA