Tre av tio statsanställda fruktar repressalier om de framför kritik
Var femte statsanställd har avstått från att kritisera eller larma om missförhållanden på arbetsplatsen, visar en undersökning som ST har gjort. Tre av tio känner en oro för repressalier om de framför kritik. ”Det här är ett underbetyg till svensk statsförvaltning”, säger STs förbundsordförande Britta Lejon.
Grundlagen ger statligt anställda långtgående möjligheter att kritisera sin arbetsgivare och uppmärksamma missförhållanden inom verksamheten, såväl internt som externt. Men långt ifrån alla känner till och nyttjar de rättigheter som meddelar- och yttrandefriheten ger, visar en enkätundersökning som ST har låtit göra.
Totalt har 1 508 statligt anställda svarat på enkäten. Av dem uppger var tredje anställd att kritik accepteras i ganska liten eller mycket liten utsträckning på arbetsplatsen. Undersökningen visar också att 22 procent av de svarande har avstått från att vara kritiska eller slå larm om missförhållanden de tre senaste åren.
Tre av tio känner en oro för repressalier om de framför kritik. Totalt 16 procent av de svarande uppger att de själva har drabbats av repressalier. Det vanligaste är att man upplever att löneutvecklingen och karriärmöjligheterna har påverkats negativt sedan man uttalat kritik.
Svaren får STs förbundsordförande Britta Lejon att varna för en utbredd tystnadskultur inom staten.
– Det här är ett underbetyg till svensk statsförvaltning och en kritik både mot regeringen och myndigheternas ledningar. Rädda statstjänstemän och en organisation som inte premierar klarspråk och sanning skapar en grund för felaktiga myndighetsbeslut. Det här är också en viktig arbetsmiljöfråga, säger Britta Lejon.
Statliga myndigheter är skyldiga att lämna ut handlingar enligt den grundlagsstadgade offentlighetsprincipen, som möjliggör insyn och kontroll av verksamheterna. Trots det svarar var tionde statsanställd att de har uppmanats att inte lämna ut information som är negativ för myndigheten. Var tredje anställd uppger att kritik mot verksamheten uppfattas som ett uttryck för illojalitet mot myndigheten.
Britta Lejon anser att undersökningen visar att statsförvaltningen alltmer efterliknar privata företag, där anställdas yttrandefrihet är mer begränsad.
– Vi ser en förvaltning där respektive myndighet anser att det är viktigare att vårda det egna varumärket snarare än att arbeta för medborgarnas bästa. I stället för att ta tillvara de anställdas kompetenta kritik för att förbättra verksamheten försöker man framstå i god dager, säger hon.
ST anser därför att regeringen måste ställa högre krav på och följa upp att myndighetsledningarna verkar för en ökad öppenhet och säkerställer de anställdas rättigheter.
Att fler får trygga tillsvidareanställningar och att den introduktionsutbildning för statsanställda som nu planeras verkligen höjer kunskapen om meddelarfrihet, yttrandefrihet och offentlighetsprincipen är också avgörande för att bryta tystnadskulturen, menar Britta Lejon.
ST föreslår dessutom att regeringen inrättar en Öppenhetsombudsman som kan komplettera Justitiekanslerns, JKs, tillsynsfunktion.
– JK yttrar sig när något har blivit fel, men att förebygga och påverka innan det har gått fel är bra mycket bättre. Därför föreslår vi en ny funktion med en Öppenhetsombudsman som bevakar och förbättrar det här arbetet, säger Britta Lejon.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
