Tre av fyra oroliga för sin integritet

INTEGRITET2019-05-20

Tre av fyra svenskar är oroliga för hur deras personuppgifter används. Det visar en integritetsrapport från Datainspektionen, DI. Enligt rapporten är det bara hälften av de svenska företagen och myndigheterna som arbetar konsekvent med dataskydd.

För ett år sedan började en ny dataskyddsförordning, GDPR, gälla i Sverige och övriga Europa. Nu publicerar Datainspektionen sin första nationella integritetsrapport. I den redovisar myndigheten hur långt arbetet kommit med att införa det nya regelverket och hur väl medborgarna känner till och tar vara på sina rättigheter när det gäller integritetsskydd.

”För att Sveriges ambitioner vad gäller digitalisering ska lyckas så måste medborgarna kunna känna digital trygghet. Den här rapporten är en del i vårt arbete med att följa och beskriva utvecklingen när det gäller frågor som rör integritet och dataskydd”, kommenterar DIs generaldirektör Lena Lindgren Schelin i ett pressmeddelande.

Enligt DI har många privata och offentliga verksamheter åstadkommit mycket under det första året med GDPR. Samtidigt bedömer bara vartannat av dataskyddsombuden att deras verksamhet har ett kontinuerligt och systematiskt arbete med dataskydd.

Fyra av fem svenskar känner enligt rapporten till dataskyddsförordningen och att den innebär ökade rättigheter för individerna. Samtidigt är tre av fyra medborgare oroliga för hur deras personuppgifter används. Minst förtroende har allmänheten för sociala medier och appar. Var sjätte medborgare säger sig ha använt någon av de nya rättigheterna, till exempel genom att begära att ett företag ska radera deras personuppgifter.

”Att så många redan använt någon av de nya rättigheterna visar att det för många är en viktig fråga hur deras personuppgifter används. Vi får också många frågor och klagomål som rör enskildas rättigheter. Vår förhoppning är att rapporten ska ge vägledning i det fortsatta arbetet mot Datainspektionens vision om ett tryggt informationssamhälle där vi tillsammans värnar den personliga integriteten”, konstaterar Lena Lindgren Schelin.

Sedan GDPR infördes 25 maj 2018 har DI fått in 3 000 klagomål. Klagomål om kamerabevakning och direktmarknadsföring är vanligast. DI har också fått in 3 500 anmälningar om personuppgiftsincidenter. Sex av tio incidenter beror enligt myndigheten på den mänskliga faktorn.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA