
Toppchefernas nya uppdrag
Bidragsfusk, övergödning och återfall i brott. Det är ämnen för utredningar som avpolletterade myndighetschefer jobbar med på Regeringskansliet i väntan på att deras förordnanden ska löpa ut. Men en tidigare myndighetschef har inga arbetsuppgifter alls, visar Publikts genomgång.
När E-hälsomyndigheten omlokaliserades till Kalmar klev generaldirektör Torsten Håkansta av. I januari 2017 placerades han på Regeringskansliet, precis som andra myndighetschefer som fått sluta innan deras förordnande löpt ut.
Fram till slutet av januari i år arbetade han med en statlig utredning om life science. Sedan dess har han inte haft något att göra på jobbet.
– Jag skulle kunna göra mer, om man säger så, säger Torsten Håkansta till Publikt.
Han tillhör socialdepartementet, men har inget kontor där. Tills förordnandet går ut i december 2019 behåller han sin lön på 106 000 kronor i månaden.
– Det känns inget bra. Vill man jobba och har jobbat hårt i hela sitt liv så är ju det ett bättre alternativ, säger Torsten Håkansta.
Socialdepartementets tillförordnade personalchef Ulrika Karlhager bekräftar att Torsten Håkansta saknar arbetsuppgifter. I ett mejl till Publikt skriver hon att »diskussioner pågår« om vad han ska jobba med.
En tidigare myndighetschef som till skillnad från Torsten Håkansta har nya arbetsuppgifter är Harriet Wallberg. Hon var rektor på Karolinska institutet, KI, när universitetet 2010 rekryterade Paolo Macchiarini, som senare fälldes för forskningsfusk. På en presskonferens i september 2016 meddelade forsknings- och högskoleminister Helene Hellmark Knutsson att en internutredning visade att hon hade »brustit i sitt omdöme« när kirurgen anställdes. Harriet Wallberg hade då gått vidare och blivit chef för Universitetskanslersämbetet. Både hon och hennes efterträdare på KI, Anders Hamsten, förflyttades till Regeringskansliet.
Mötet med ministern där hon fick beskedet varade en halvtimme, säger Harriet Wallberg. Det tog ungefär en månad innan hon fick ett rum och nya arbetsuppgifter på departementet.
– Jag leder en statlig utredning som handlar om 180 000 undersköterskors framtid. Så jag trivs jättebra med tillvaron.
Harriet Wallberg har inte fått någon ordentlig motivering till varför hon fick sluta som universitetskansler, säger hon. Varken på mötet med ministern eller i efterhand.
– Det är jättetråkigt att regeringen inte har ett bättre sätt att handskas med det här. Men utöver det har jag inga synpunkter på att vara kvar. Jag har ett intressant och viktigt uppdrag, säger Harriet Wallberg.
den som får sluta som myndighetschef i förtid får behålla sina anställningsvillkor och placeras på ett departement. Efter diskussioner med myndighetschefen i fråga bestämmer regeringen vilka arbetsuppgifterna ska bli.
Hur lång tid det tar innan det finns något att göra på jobbet varierar, säger Ylva Sundberg, personalchef på finansdepartementet.
– Man ska ha nya arbetsuppgifter så fort som möjligt. Men det beror på när rätt arbetsuppgifter för rätt kompetens finns tillgängliga, säger Ylva Sundberg.
De tidigare myndighetscheferna har arbetsplikt med förtroendearbetstid fram tills deras förordnande går ut. Precis som för alla andra generaldirektörer tar regeringen beslut om deras lönerevision en gång per år.
Som chef har de ansvarigt statsråd för respektive departement. I praktiken är statssekreteraren arbetsledare. De som är särskilda utredare är själva ansvariga för att lägga upp arbetet, enligt Ylva Sundberg.
För Riksutställningars tidigare generaldirektör, Rebecka Nolmark, ser det annorlunda ut. När Riksutställningar lades ned flyttade hon till Statens maritima museer.
Där jobbar hon under ledning av myndighetens överintendent Leif Grundberg. Just nu med en utredning om besöksnäring och världsarv. Uppdraget tar slut vid årsskiftet, säger hon.
– Som det ser ut nu tror jag att vi kommer att fortsätta med den här lösningen. Men det är en diskussion för tjänstemän och politiker på departementet. Föreslår de någon annan utredning tar jag mig an den, säger Rebecka Nolmark.
Torsten Håkansta, som sedan länge väntat på besked om nya arbetsuppgifter, konstaterar att ett alternativ för hans del är att söka ett annat jobb.
– Men det har inte dykt upp något tillräckligt intressant än så länge. Man får väl också beakta att jag är 64 år och kanske inte top of the line på arbetsmarknaden, säger han.








Nya arbetsuppgifter men samma villkor
En myndighetschef tillsätts av regeringen, normalt med ett förordnande på sex år. Den som får sluta innan dess förflyttas till en tjänst i Regeringskansliet tills förordnandet löper ut. Oftast får hen i uppdrag att leda eller delta i en statlig utredning.
Anställningsvillkoren är desamma, och den tidigare myndighetschefen har arbetsplikt med förtroendearbetstid.
På samma sätt som för myndighetscheferna beslutar regeringen om lönerevision en gång om året.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.