Tobias Krantz svarar på ST-kritik

HÖGSKOLAN2010-03-25

Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz delar inte STs oro för att de anställdas inflytande på högskolorna kommer att minska. Här svarar han på kritiken mot den nya högskolepropositionen.

Tobias Krantz är nöjd med den nya högskolepropositionen ”En akademi i tiden”. Att öka universitetens och högskolornas frihet är ”en starkt principiell fråga”, anser han.

– Universiteten ska vara samhällets självkritiska spegel. Självständigheten är då viktig för att de ska kunna föra en kritisk diskussion.

Han menar också att en ökad frihet ger universiteten möjlighet att fatta snabba beslut och arbeta mer effektivt.

– Det behövs i en globaliserad värld.

Men ST varnar för att de anställdas inflytande minskar – till exempel genom att kraven på fakultetsnämnder försvinner och att ett så kallat sakkunnigförfarande vid anställning av bland annat professorer inte alltid ska vara obligatoriskt.

– Jag delar helt STs syn att det kollegiala beslutsfattandet är väldigt viktigt. Vi tycker däremot inte att staten ska detaljreglera exakt hur det ska se ut. Viktiga beslut som till exempel rör utbildning och forskning ska fortfarande följa kollegiala beslutsprinciper, men högskolorna ska själva få välja vilka former som är bäst.

Förslaget att slopa kravet på sakkunnigförfarandet i de fall där det anses ”uppenbart obehövligt” motiverar han med att man ”ibland inte har tid att vänta” på att olika personer ska yttra sig inför en anställning.

– Det kan till exempel handla om att man snabbt vill rekrytera en internationell toppforskare. Om man inte kan ge snabba besked kanske den personen försvinner iväg någon annanstans och det vore inte lyckat.

Också andra instanser är kritiska till de avregleringsförslag som regeringen presenterar. Sveriges förenade studentkårer, SFS, anser att förslaget ”missar målet” och varnar för att det leder till ”mer makt åt styrelserna som utses av regeringen, men mindre inflytande för forskare och studenter”. Sveriges universitetslärarförbund, SULF, anser att förslaget hotar kvaliteten på utbildning och forskning: ”Vissa nationella regler måste även i fortsättningen finnas kvar för att värna kvaliteten”, skriver de.

Om förslaget går igenom får universiteten större frihet att välja vilka lärarkategorier och karriärmöjligheter man vill ha. ST menar att ”skräddarsydda lösningar” kan göra det svårare för de anställda att röra sig mellan olika lärosäten.

– Jag ser inte alls någon sådan risk, kommenterar Tobias Krantz. Vi brukar ju i Sverige ha ett starkt förtroende för arbetsmarknadens parter. Varför skulle vi inte ha det i det här fallet? Jag är övertygad om att de kan hitta lösningar som är bra.

Och han fortsätter:

– Det ligger i allas intresse att öka rörligheten mellan olika lärosäten. Problemen med för liten rörlighet finns snarare idag. Rörligheten är viktig och jag är inte orolig för den.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA