Tillämpningen av utgiftstaket ska granskas
Riksrevisionen inleder en granskning av hur regeringen och Regeringskansliet tillämpar det så kallade utgiftstaket. Syftet är att ta reda på om tillämpningen av utgiftstaket lett till att målen med det uppfyllts.
Utgiftstaket infördes efter den ekonomiska krisen på 1990-talet. Sedan dess har återkommande kritik riktats mot olika regeringar för hur de har hanterat utgiftstaket. Riksrevisionen ska nu granska regeringens och Regeringskansliets tillämpning av utgiftstaket.
”Utgiftstaket ställer höga krav på regeringens budgetberedning och uppföljning av hur utgifterna under taket utvecklas. Inga utförliga granskningar av detta har tidigare gjorts”, kommenterar riksrevisor Helena Lindberg granskningen i ett pressmeddelande.
Utgiftstaket är en del av det finanspolitiska ramverket som växte fram efter krisen på 1990-talet. Den hade lett till stora underskott och en snabbt stigande statsskuld, konstaterar Riksrevisionen. Syftet med ramverket och utgiftstaket var att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar och transparent finanspolitik.
En viktig funktion för utgiftstaket är att uppnå en balans mellan inkomster och utgifter för att uppnå överskottsmålet. Utgiftstaket är centralt i budgetberedningen, eftersom det sätter en övre gräns för den totala utgiftsnivån och tvingar fram prioriteringar mellan och inom olika utgiftsområden, skriver Riksrevisionen.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.