Tidöavtalet skapar stort tryck på Kriminalvården
Om reformerna i Tidöavtalet genomförs kommer det att behövas tusentals nya anstaltsplatser utöver dem som redan beslutats, enligt en rapport från Kriminalvården. Myndighetens generaldirektör Martin Holmgren understryker att personalfrågan är en lika stor utmaning som att bygga anstalter.
Tidöavtalet – överenskommelsen mellan Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna – innehåller ett avsnitt om brottsbekämpning. På uppdrag av regeringen har Kriminalvården gått igenom samtliga reformförslag under rubriken Kriminalitet i Tidöavtalet, och kategoriserat dem utifrån deras effekt på kapacitetsbehoven i häkten, anstalter och frivård. Enligt rapporten är det 13 förslag som bedöms få stor påverkan:
- Obligatorisk häktning i fler fall.
- Ansvaret för unga som är grovt kriminella.
- Straff för unga lagöverträdare.
- Avskaffad fängelsepresumtion.
- Skärpta straff för gängrelaterad brottslighet.
- Dubbla straff för gängkriminella.
- Kriminalisering av deltagande i kriminella gäng.
- Skärpta straff för vålds- och sexualbrott med mera.
- Den nya påföljden förvaringsdom.
- Avskaffandet av dagens form av ”mängdrabatt”.
- Hårdare straff vid återfall i brott.
- Reformer av reglerna för villkorlig frigivning.
- Utredning om att hyra anstaltsplatser utomlands.
”Kriminalvården är redan idag hårt pressad av bristen på både platser och personal. Den här redovisningen tydliggör vilka utmaningar som finns med att klara ett kraftigt utökat klientinflöde, utöver det som vi redan planerar inför”, konstaterar generaldirektör Martin Holmgren i ett pressmeddelande.
Bara de reformer av reglerna för villkorlig frigivning som Tidöavtalet innehåller uppskattas i rapporten kunna innebära ökningar på mellan 2 500 och 4 000 fängelseår. Ett fängelseår motsvarar ungefär en anstaltsplats.
”Vi vet sedan tidigare att förändringar av reglerna för villkorlig frigivning ger både relativt stora och direkta effekter på kapacitetsbehoven. Andra starkt påverkande reformer som vi pekar på i rapporten är till exempel ändringar av gränsen för obligatorisk häktning och borttagande av presumtionen mot fängelse”, kommenterar Martin Holmgren slutsatserna.
Redan före Tidöavtalet hade Kriminalvården planerat för att utöka antalet platser i häkten och anstalter med flera tusen de närmaste åren. Men de reformer som finns i Tidöavtalet kommer att leda till ytterligare stora behov. Martin Holmgren understryker att Kriminalvården måste få rimliga förutsättningar i form av bland annat tid och resurser.
”Att lyckas attrahera och behålla medarbetare är något av en ödesfråga för oss och tätt sammankopplat med frågor kring arbetsmiljö, löner och villkor. Våra utmaningar handlar långt ifrån bara om att bygga ut platser och lokaler”, betonar Martin Holmgren.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.