Synen på sekretess för tjänstepension går isär
Offentliganställdas förhandlingsråd, där ST är med, stöder finansdepartementets förslag om utvidgad sekretess för uppgifter om statsanställdas tjänstepensioner. Journalistförbundet anser däremot att förslaget är för långtgående.
Promemorian med förslag på utökad sekretess för uppgifter om statligt anställdas tjänstepensioner har tagits fram av Finansdepartementet efter en begäran från SPV, Statens tjänstepensionsverk. SPV pekade i sin begäran på att det i dag är sekretess på uppgifter som gäller premiepensionen i det allmänna pensionssystemet, exempelvis enskilda anställdas placeringar i fonder, efterlevandeskydd och återbetalningsskydd.
SPV anser att en motsvarande sekretess bör införas för de kollektivavtalade tjänstepensionerna i staten, där den anställde enligt avtalet PA16 själv kan placera delar av pensionsavsättningarna i värdepappersfonder.
Finansdepartementet landar också i den uppfattningen, efter resonemang om avvägningen mellan å ena sidan intresset av insyn i offentligt finansierade verksamheter och å andra sidan de anställdas rätt till skydd för den personliga integriteten.
Det som talar för offentlighet och insyn är enligt promemorian bland annat att tjänstepensionssystemet hanterar allt större summor, och att finansieringen till skillnad från premiepensionen kommer från statsbudgetens ramanslag till myndigheterna. Ett annat argument är risken för jäv när statstjänstemän med insiderkunskaper om finansmarknaderna själva ska placera sin tjänstepension.
I vågskålen för sekretess ligger att de personaladministrativa data som tjänstepensionen baseras på innehåller känsliga uppgifter om sådant som sjukperioder, föräldraledighet och arbetstider. Dessutom, framhåller finansdepartementet, har lagstiftarna uppenbarligen inte ansett att insynsintresset är särskilt starkt vad gäller premiepensionen.
Förslaget innebär att uppgifter om ”enskilds personliga förhållande” vad gäller tjänstepensionsförmåner ska få sekretess med så kallat rakt skaderekvisit, vilket innebär att sekretess bara gäller om den berörde eller dennes närstående kan antas lida skada om uppgiften röjs.
För uppgifter om enskilda personers placeringar av tjänstepension föreslås en starkare sekretess med omvänt skaderekvisit – uppgiften får bara lämnas ut om det står klart att den berörde inte lider skada. Uppgifter om förmåner för efterlevande ska enligt förslaget ha absolut sekretess och får aldrig röjas.
Offentliganställdas förhandlingsråd, den förhandlingsorganisation som ST och 13 andra fackförbund är med i, välkomnar förslaget. I sitt remissvar skriver organisationen att fondval och beslut om efterlevandeskydd hör till den privata sfären och att behovet av sekretesskydd därför väger tyngre än behovet av insyn.
Också Arbetsgivarverket är positivt till ett stärkt sekretesskydd, och skriver i sitt remissvar att det kan bidra till att motverka ”integritetskränkande kartläggningar i syfte att trakassera eller otillbörligt påverka statsanställda”.
Journalistförbundet vill däremot se en mindre långtgående sekretess. Det kan i vissa fall finnas intresse av att granska hur statligt anställda placerat sin tjänstepension, anser förbundet. Därför bör ett rakt skaderekvisit, där offentlighet är huvudregel, gälla för de uppgifterna. För uppgifter om efterlevandeskydd bör det räcka med den starkare sekretessen omvänt skaderekvisit, och inte absolut sekretess, enligt Journalistförbundet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
