Svensk sjukfrånvaro inte längre i Europatopp
De senaste 20 åren har sjukfrånvaron i Sverige blivit såväl lägre som mer stabil, och Sverige ligger numera i nivå med genomsnittet för åtta västeuropeiska länder, enligt en ny analys från Försäkringskassan.
I tidigare internationella jämförelser har den svenska sjukfrånvaron stuckit ut som både hög och fluktuerande, konstaterar Försäkringskassan i ett pressmeddelande. En ny analys av sjukfrånvarons utveckling i Sverige och i våra närmaste västeuropeiska grannländer för åren 1995–2021 visar att den svenska sjukfrånvaron är lägre och mer stabil i dag.
Utvecklingen av sjukfrånvaron påverkas enligt pressmeddelandet av flera faktorer, som till exempel sjukförsäkringens utformning, ekonomiskt skydd vid arbetslöshet, utvecklingen på arbetsmarknaden och andra sociala skyddsnät. I Sverige har sjukfrånvaron minskat gradvis under de senaste två decennierna.
”Utvecklingen i Sverige har präglats av flera förändringar i sjukförsäkringen: regeringens halveringsmål av sjukfrånvaron år 2003, införandet av rehabiliteringskedjan 2008 samt regeringens 9,0-mål år 2015 att minska sjukpenningtalet från dåvarande 10,5 till 9,0 sjukdagar i slutet av år 2020”, kommenterar Johanna Nyman, huvudförfattare, analysen i pressmeddelandet.
I samtliga jämförda länder har kvinnor högre sjukfrånvaro än män. Men skillnaden är störst i Sverige där sjukfrånvaron bland kvinnor är 3,2 procent jämfört med männens 2 procent. Också i Storbritannien och Norge är könsskillnaderna stora.
”Att Sverige placerar sig så högt skulle kunna förklaras av att en relativt hög andel kvinnor i Sverige arbetar heltid och fortfarande tar stort ansvar för barn och familj. Att kvinnor tar större ansvar för barn och familj än vad män gör gäller generellt i Europa, men i många länder arbetar färre kvinnor heltid vilket innebär lägre sjukfrånvaro”, konstaterar Johanna Nyman i pressmeddelandet.
Enligt analysen är det troligen förändringar inom sjukförsäkringen och sysselsättningsgraden som påverkat sjukfrånvarons utveckling i olika grad i de åtta länderna. I Sverige och Nederländerna har sjukfrånvaron gått ned trots att fler arbetar. Analysen tyder på att regeländringar och reformer av sjukförsäkringens utformning kan ha spelat en större roll i dessa länder. I Tyskland och Frankrike har sjukfrånvaron ökat, parallellt med en stigande sysselsättningsgrad. Analysen tyder på att det delvis kan förklaras av ökad sysselsättningsgrad bland kvinnor och äldre. Att kvinnor dessutom ofta arbetar i andra yrken och i lägre positioner, kan också förstärka kopplingen mellan sysselsättningsgrad och sjukfrånvaro.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
