Svensk samverkan svår att exportera till EU

ARBETSRÄTT2003-08-29

Med utvidgningen av EU nästa år utsätts den nordiska modellen inom arbetsrätten för nya påfrestningar. Kommer den att hålla?

Frågan diskuterades på en konferens för Nordens statstjänstemannaorganisation (NSO), där ST och dess nordiska motsvarigheter ingår, i Uppsala den 28 augusti.

Något entydigt svar gavs inte, men att det kan bli problematiskt att förstå varandra framgick.

STs ordförande Annette Carnhede vittnade om hur svårt det är att få resten av Europa att inse fördelarna med långtgående samverkansavtal med arbetsgivarna.

–Vi är övertygade om att samverkanslösningar gynnar både medlemmen och verksamheten, men när vi berättar hur mycket vi satsar på samverkan möts vi med misstro. Många ser det som att facket därigenom ger upp kampen, sade hon.

När EU i maj 2004 får tio nya medlemsstater, bland annat de tre baltiska länderna, kommer skilda traditioner och värderingar att bli än tydligare. Carnhede påpekade att facket på andra sidan Östersjön inte har förhandlings- eller konflikträtt eller ens en motpart att förhandla med.

– Då blir det knepigt att komma dit och prata om hur den nordiska modellen fungerar, sade STs ordförande.

Arbetsgivarverkets förra förhandlingschef Gunilla Boman Pellnäs tyckte att vår modell har så stora fördelar att det är värt att slåss för den.

– Vi ligger längre fram än andra länder i synen på arbetslivets utveckling och samverkan mellan parterna, sade hon.

En idé som kläcktes var att svenska fack och arbetsgivare ska försöka anordna gemensamma aktiviteter i de baltiska länderna för att visa att ”vi lever som vi lär”.

Professor Niklas Bruun fick en fråga om hur den framtida utvecklingen av EUs arbetsrätt kommer att påverka oss. Kan vi exempelvis påtvingas en europeisk lönesamordning?

– Direkt lönesamordning tror jag inte på, men andra problem som är större än vad vi kan förutse i dag kan komma att uppstå.

Han gissade att utvidgningen kan leda till stora förändringar till följd av de stora löneskillnaderna mellan länderna. Även den offentliga sektorn kommer att påverkas.

– Redan i dag lägger finska företag ut städningen på Estland. Är nästa steg att armén skickar byket dit, frågade han retoriskt.

Niklas Bruun fick också frågan hur avtalspolitiken i Finland påverkats av EMU-medlemskapet.

– Det är alldeles klart att de privata arbetsgivarna mer noggrant följer vad som händer i andra länder och mäter tiondelar. Men det är svårt att säga om det beror på EMU eller på att marknaden blivit mer integrerad.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

EU Arbetsmiljö
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA