Svensk Kassaservice kan läggas ned
Svensk Kassaservice avvecklas under andra halvåret 2008, enligt en promemoria från näringsdepartementet. I stället ska staten upphandla betaltjänster på de orter där det saknas kommersiella lösningar.
Promemorian, som nu är ute på remissrunda, ska resultera i ett förslag till riksdagen den 22 mars. Därmed kan en lång period av osäkerhet för kassaservicens personal och för Postens ledning få ett slut.
Näringsdepartementet har i huvudsak tagit fasta på det förslag som utredaren Susanne Lindh presenterade våren 2004. Hon ansåg att statens ansvar för att alla ska kunna göra betalningar och ta ut pengar måste förändras, eftersom nya betalningssätt lett till att allt färre har behov av att besöka Svensk Kassaservice kontor.
Hon ansåg också att statens ansvar för betaltjänster kunde hanteras på ett billigare sätt – Posten får i dag 400 miljoner kronor om året i bidrag för att hålla kassakontor och service via lantbrevbärare, och kassaservicen har ändå gått med förlust.
Sedan dess har Post- och Telestyrelsen utrett behoven igen och kommit fram till att omkring 175 000 personer behöver Svensk Kassaservice. Det är framför allt äldre personer i glesbygd, som saknar annat bankkontor och vill betala eller ta ut pengar över disk. Dessutom använder drygt 200 000 personer lantbrevbärarnas betalservice.
Privata entreprenörer tar över
Det är en alltför liten och krympande verksamhet i en dyr kostym, anser näringsdepartementet, som vill lägga ned Svensk Kassaservice redan under nästa år. En avvecklingsplan ska lämnas in till Post- och Telestyrelsen senast den 1 oktober i år, och avvecklingen ska sedan pågå under andra halvåret 2008.
Verksamheten ska ersättas med upphandlade privata entreprenörer där så behövs. Post- och Telestyrelsen får enligt förslaget ansvar för upphandlingen av tjänster på orter där inte marknaden står för dem. Entreprenörerna ska i sin tur kunna köpa tjänster av Postens lantbrevbäring.
Enligt promemorian ska alla i Sverige garanteras »grundläggande betaltjänster till rimliga priser«. I det ska ingå att göra betalningar, ta ut pengar och hantera småföretagares dagskassor.
Länsstyrelser ska kontrollera
Landets länsstyrelser får i uppdrag att bevaka att samhällets behov av betaltjänster uppfylls, och styrelsen i Dalarnas län ska samordna arbetet och lämna årliga rapporter till regeringen.
Post- och Telestyrelsen har tidigare bedömt att en modell med upphandling skulle kosta staten 200–300 miljoner kronor per år, alltså mindre än den nuvarande ersättningen till Posten. Avvecklingskostnaderna för Posten får företaget finansiera självt, enligt förslaget. Posten har avsatt 1,5 miljarder kronor för framtida förluster och kostnader för omstrukturering, och personalen på Svensk Kassaservice kommer att omfattas av Postens omställningsprogram Futurum.
STs avdelningsordförande inom Posten, Kjell Strömbäck, vill avvakta med kommentarer tills man från fackets sida gått igenom och analyserat förslagen. I STs svar till Susanne Lindhs utredning framhölls att staten måste ta ansvar för kostnaderna vid en avveckling av Svensk Kassaservice. I remissvaret föreslogs att en särskild myndighet skulle ta över Postens ansvar för betalservice, ett förslag som avvisas i näringsdepartementets promemoria.
En lång väntan är över
–Vad som bekymrar mig är hur våra arbetskamrater som är lite under sextio ska klara sig om kassaservicen läggs ned, säger postkassörskan Eira Gandossi.
Själv är Eira Gandossi 63, och har arbetat på olika håll inom Posten sedan 1961. Hon och kollegan Jimmy Westher har varit medpassagerare i utförsbacken för Svensk Kassaservice. I takt med att antalet transaktioner på kontoren minskat har personal sagts upp och kontor stängts. Men de som är kvar har en jämn ström av kunder, som i dag på kontoret vid köpcentret Ringen på Södermalm i Stockholm.
–Vi har en vikariepool, och den behövs, för om en person fattas en dag fungerar det inte, säger Jimmy Westher.
Tvingas flytta runt
Den nedåtgående trenden har lett till att många måste arbeta deltid eller flytta runt mellan olika kontor. Eira Gandossi arbetar förmiddag på Ringen, sedan ska hon vidare till Globen. I går var det Centralen.
–Man flyger och far. Jag tycker att man måste göra det bästa möjliga av ett jobb, men det är inte roligt. Jag tror att många mår dåligt av hur det är, och postandan har försvunnit.
Varken Jimmy Westher eller Eira Gandossi tror att det på sikt går att rädda Svensk Kassaservice. Jimmy Westher anser att man ändå kunde ha fortsatt nedtrappningen ett tag till, snarare än att lägga ned och låta upphandlade entreprenörer ta över.
De är dock överens om att även ett besked om nedläggning kan föra något positivt med sig – man vet vad som gäller och kan planera utifrån det. Det har varit en lång väntan på besked.
Utbildning genom Futurum
Jimmy Westher, som är 46 år och har arbetat i 20 av dem på Posten, har noterat att företagets omställningsorganisation Futurum verkar ha fungerat ganska bra för yngre kollegor som blivit uppsagda. Man får sin lön i tolv månader, samtidigt som man får stöd att hitta en ny yrkesbana, utbilda sig eller starta eget.
–Jag skulle nog behöva gå en utbildning, men har inte tänkt på något specifikt, säger han. Jag har alltid trivts bra på Posten,
Om riksdagen beslutar att lägga ned kassaservicen måste arbetsgivaren vara generös vad gäller uppsägningstider för äldre personal, understryker Eira Gandossi. De som är 58 eller äldre borde få kunna gå i pension med rimliga ekonomiska villkor.
Men det är inget hon längtar efter för egen del.
–Vad ska jag göra hemma? Jag skulle vilja lära mig att fräsa. Men tyvärr är Futurum inte öppet för personer över 60 år.
Svensk Kassaservice
Svensk Kassaservice är ett av Posten helägt dotterbolag. Företaget har drygt 1 000 anställda och 374 serviceställen i egen regi. En majoritet av personalen är kvinnor över 55 år.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
