Svagt minskad sjukfrånvaro i staten
Sjukfrånvaron i staten minskade något mellan åren 2017 och 2018, från 4,0 till 3,9 procent. Men frånvaron är alltjämt långt över nivån för år 2013, då den var 3,2 procent, konstaterar Statskontoret i sin årliga sammanställning.
En tabell över sjukfrånvaron vid enskilda myndigheter finns i slutet av artikeln.
Högst sjukfrånvaro – i procent av tillgänglig arbetstid – hade Arbetsdomstolen, Överklagandenämnden för studiestöd, Statens institutionsstyrelse, Länsstyrelsen i Värmlands län och Arbetsförmedlingen. Bland de större myndigheterna med hög sjukfrånvaro märks också Migrationsverket med 6,1 procents sjukfrånvaro och CSN, som hade 6 procent sjukfrånvaro.
För mindre myndigheter, som Arbetsdomstolen och Överklagandenämnden för studiestöd, som har vardera omkring tjugo anställda, kan en långtidssjukskrivning ge stort utslag i statistiken.
Långtidsfrånvaron – mer än 60 dagar – utgjorde mer än hälften av den totala sjukfrånvaron under 2018. Men andelen har minskat från 55,3 procent år 2017 till 52,4 procent under 2018.
Sjukfrånvaron var dubbelt så hög bland kvinnliga medarbetare i staten än bland män – 5,2 procent jämfört med 2,5 procent. Bland anställda yngre än 30 år var sjukfrånvaron 3,0 procent. I gruppen 30–49 år var den 3,7 procent och i gruppen 50 år och äldre var den 4,5 procent. Sjukfrånvaron ökade med 0,1 procentenheter för den yngsta gruppen, medan den minskade med 0,1 procentenheter för dem som är 30–49 år och med 0,2 procentenheter för de som är 50 år och äldre.
För de 197 myndigheter som Statskontoret har jämförelsetal för hade två av tre lägre eller oförändrad sjukfrånvaro 2018 jämfört med 2017, medan var tredje hade högre sjukfrånvaro 2018 än 2017.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.