En av STs studentinformatörer, Ellen Forsberg, berättar för Adrian Kellner på Stockholms universitet vad ett medlemskap i ST innebär.
Bild: Casper Hedberg
En av STs studentinformatörer, Ellen Forsberg, berättar för Adrian Kellner på Stockholms universitet vad ett medlemskap i ST innebär.

Studenter i ST saknar makt

FACKET2014-03-26

Det blir allt viktigare för ST att värva medlemmar bland studerande på högskolan. Men till skillnad från många andra förbund har ST inga kanaler som ger studerandemedlemmarna inflytande. »Om vi ska vara relevanta måste vi ta den frågan på allvar«, säger STs ordförande Britta Lejon.

Ett av de förbund som ger studerandemedlemmar inflytande är Sacoförbundet Jusek. Nadja Piric, som går ekonomutbildningen på Örebro universitet, har engagerat sig där.

– Jag fick vara med på Juseks fullmäktige förra året. Det var häftigt! Och väldigt lärorikt, det är en process som man annars inte kommer i kontakt med. Nu börjar man förstå vad det handlar om.

De yrkesgrupper som Jusek vill organisera – som ekonomer, jurister, personalvetare och samhällsvetare – är attraktiva på den akademikertäta statliga arbetsmarknaden. Den pågående generationsväxlingen innebär också att myndigheterna måste öka takten för att fylla på med ung, högutbildad personal.

Både ST och olika Sacoförbund följer den här utvecklingen noga och försöker nå presumtiva medlemmar redan på högskolan. Sacoförbund som Jusek, SSR och Civilekonomerna erbjuder någon form av inflytande för studentgruppen. Det saknas i ST, och det kan vara en svaghet i konkurrensen om medlemmarna, tror STs ordförande Britta Lejon.

– Det kan vara en väsentlig nackdel. Det kanske inte är en så stor sak för alla medlemmar, men det är ingen oviktig fråga.

De fackförbund som ger studerandemedlemmarna inflytande har olika modeller för det. Civilekonomernas 14 000 studerandemedlemmar har 10 av 55 platser på förbundets fullmäktigemöte och en representant i förbundsstyrelsen.

I Sacoförbundet SSR, som bland annat organiserar socionomer, har de studerande tre företrädare i förbundets styrelse. De har ett nationellt studentråd med vald styrelse och utgör en egen valkrets – förbundets största – på förbundskongressen. När SSR presenterar sig på sin hemsida poängterar man att förbundet tar ställning i utbildningsfrågor och att man arbetar för att grundutbildningarna ska bli mer forskningsanknutna.

Även Jusek ger de studerande en stark ställning i sitt högsta beslutande organ, fullmäktige. De deltar med samma förutsättningar som andra medlemmar, och med en femtedel av det totala medlemsantalet har de goda chanser att få igenom förslag och få in representanter i förbundsstyrelsen.

– På det senaste fullmäktiget fick vi stöd för en motion som slår fast Juseks uppfattning om en god studietid, berättar Nadja Piric. Vi har också fått igenom förslag om att datum för fullmäktige ska flyttas, eftersom det låg mitt under tentaperioden.

Hon är numera ordförande i Juseks studerandesektion. Det började med att hon såg förbundets affischer på universitetet och tog kontakt.

– Om man vill engagera sig som studerandemedlem finns väldigt många kanaler. I våra lokala styrelser kan studenterna exempelvis jobba i lite mer otraditionella former för att bygga kontakter mellan näringsliv och högskola.

Juseks studerandesektion börjar nu pröva samarbete med andra sektioner i förbundet.

– Vi har etablerat kontakt med den kommunala sektionen för att se hur vi skulle kunna jobba ihop.

STs verksamhet bland högskolestuderande fick för två år sedan börja om på ny kula, efter nedläggningen av studerandeorganisationen Tria, som var gemensam för ST, Unionen och SKTF, numera Vision. Tria-konstruktionen fick till följd att studenternas fackliga inflytande hittills inte varit en stor fråga, säger Britta Lejon.

– Vi hade ju inga »egna« studerandemedlemmar. Nu har vi det, och det finns anledning att fundera. Men vi har inget konkret planerat.

Den tidigare Tria-partnern Vision tog efter Trias upplösning ett radikalt grepp och annonserade efter studenter som var intresserade av att sitta i förbundsstyrelsen.

– Vi lade ut annonser i nätverk där vi vet att våra studenter finns, säger Visions kanslichef Therese Svanström Andersson.

Efter intervjuer landade det i att två personer tog plats i förbundsstyrelsen.

Studenterna har rätt att yttra sig men inte rösträtt. Värdet för Vision är att få in blivande medlemmars perspektiv på facket, enligt Therese Svanström Andersson.

– De vet också hur man vänder sig till studenter och är väldigt duktiga på rekrytering.

De kunskaper som studenterna för med sig in i organisationen har bidragit till att Vision kan driva vissa studentfrågor, säger Therese Svanström Andersson.

– Det är framför allt frågor som ligger nära yrkeslivsfrågorna.

STs Britta Lejon tycker också att det finns många fördelar med att ta till vara studerandemedlemmarnas engagemang. Fokus för förbundets verksamhet »ST Student« har så här långt varit att värva medlemmar.

– Men om vi ska vara relevanta måste vi ta frågan om inflytande på allvar. Vi behöver ha en diskussion i förbundsstyrelsen om inflytande och former för det för olika medlemsgrupper, bland annat studerandemedlemmar. ST kanske inte ska välja just studeranderepresentation i förbundsstyrelsen. Jag kan tänka mig andra lösningar, som studeranderåd.

ST har studentinformatörer som själva är studenter och värvar medlemmar på universitet och högskolor. I medlemserbjudandet ingår bland annat cv-granskning, karriärrådgivning och möjligheten att söka uppsatsstipendier. Det är få studenter som spontant frågar efter inflytande som medlemmar i ST, säger studentinformatörerna Viktor Serbán och Ellen Forsberg på Stockholms universitet.

– De som varit ute i arbetslivet kan ställa frågan, men de flesta har väldigt dålig koll på vad facket gör, säger Viktor Serbán. De frågar mer efter vilka generella fördelar man har som medlem.

Studerandeinflytande i elva fackförbund

  • Civilekonomerna: En representant i förbundsstyrelsen. Deltar i högsta beslutsorganet, fullmäktige.
  • Finansförbundet: Nej.
  • Journalistförbundet: Nej, men bjuder in studerandemedlemmar till kongresser och avtalskonferenser.
  • Jusek: En representant i förbundsstyrelsen. Deltar i högsta beslutsorganet, fullmäktige.
  • Lärarförbundet: En adjungerad till förbundsstyrelsen. Egen studerandeorganisation och samma inflytande i förbundet som andra medlemmar.
  • Polisförbundet: Har rösträtt i förbundets högsta beslutande organ, representantskapet, i förhållande till medlemsantalet.
  • SSR: Tre representanter i förbundsstyrelsen.
  • ST: Nej.
  • Unionen: Har samma rätt till inflytande som andra medlemmar. De bjuds in till möten där representanter till regionråden väljs.
  • Vision: Två representanter i förbundsstyrelsen.
  • Vårdförbundet: Ny studerandeorganisation byggs. Ska få inflytande i förbundet.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

ST Facket
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA